Synopsis
Mord i Venedig utspelar sig efter andra världskriget i Venedig. På självaste All helgona afton sker ett skrämmande mysterium, där den berömda detektiven Hercule Poirot råkar befinna sig. Numera pensionerad och i självpåtagen exil i världens mest berömda stad, deltar Poirot motvilligt i en seans i ett förfallet, hemsökt palats. När en av gästerna blir mördad, kastas detektiven in i en ondskefull värld av skuggor och hemligheter.
"Ett steg upp från föregångaren"
"A Haunting in Venice" är tredje filmen i Kenneth Branagh's Hercule Poirot filmserie. Jag hoppas innerligt han fortsätter göra fler filmer med denna karaktären, för han gör det så underbart och jag gillar se honom lösa mordmysterium. Inte för att filmerna är mästerverk, men fasiken vad mysigt jag har det varje gång jag ser dessa filmerna.
Mycket är tack vare Kenneth Branagh gestaltning som Hercule Poirot. Jag kan lyssna på honom förklara saker i evigheter känns det som och för mig är detta helt klart en av de bästa tolkningarna rollen har fått genom både film och tv.
Den här gången mixar man in lite mer övernaturliga saker och det är en intressant kombo att slänga in i ett klassiskt mordmysterium. Om inget annat så är detta den film som utmanar Hercule Poirot mest. Han har inte alla svar och själv går och funderar på vad som är riktigt, övernaturligt och var den logiska förklaringen finns.
Detta gör att filmen nog är svårast att sälja till en bredare publik som kan bli lite förvirrade på vad den försöker vara. Ser man den så får man större klarhet, men jag själv tycker att trailern har varit lite udda jämfört med de två andra filmerna som kom, som är mer klassiska deckare.
Den största nackdelen med filmen är att jag listade ut vem mördaren var sekunden skådespelaren dök upp framför kameran. Ju mer filmen gick, desto mer stärkte jag mina bevis och jag hade en ganska klar bild i huvudet i vad motivet var. Det visade sig sen också vara sant allting.
Definitivt sevärd för de som sett de tidigare filmerna och tycker Kenneth Branagh är underbar i denna roll. Jag kan tänka mig flera stycken filmer med Hercule Poirot vartannat år i ett nytt mysterium. Jag förstår om det inte är något Branagh själv vill göra i det stora hela, men jag tycker verkligen att han har hittat något här.
