The Lodge

Det kommer vara tydligt redan från första början att folk kommer jämföra denna filmen med fjolårets "Hereditary". Vilket kanske inte riktigt är rättvist, då den filmen är betydligt bättre. Men denna filmen ska tydligen har gjorts i samma veva som den filmen kom ut och filmskaparna har sagt de inte hade sett den filmen medan de gjorde denna. Men där finns likheter och på grund av de kommer denna lida för det. Men om man tar och tänker utanför de tänket är filmen helt okej faktiskt.

Regissörerna Severin Fiala och Veronika Franz har tidigare gjort "Goodnight Mommy" som jag gillade. Här följs lite utav samma tematik som den gjorde och placerar barnen i centrum och i grunden är allting ett familjedrama. Vad jag gillar här är atmosfären som de lyckas bygga upp ganska så bra. Ödsligt, kallt och ingenstans att ta vägen. Det byggs upp en viss spänning kring allting och där finns jättesnygga kameravinklarna som också hjälper till att sätta stämningen.

Filmen fallerar lite grann mot tredje akten då saker och ting förklaras. Jag vet heller inte riktigt hur jag ska känna för en viss karaktär, då man inte hade byggt upp en viss sak med den karaktären tillräckligt bra. Vilket gjorde att de som hände mot slutet kändes påtvingat och hade inte fått utrymme att utvecklas under filmens gång. Det är något som nämns i början i 1 minut och sedan inte riktigt följs upp fören i slutet. Vilket gör att slutresultatet känns lite halvdan och en gnutta förvirrande.

"The Lodge" sticker kanske inte ut så mycket jämfört med en del andra skräckfilmer som har briljerat de senaste åren. Men där finns bra saker med den som ändå gör att den kommer över nivån från en mainstream jump-scare skräckfilm. Du har en bra atmosfär och regissörerna vet hur man skapar en viss stämning till allting och man sitter och är intresserad över vart filmen är på väg. Men tredje akten fallerar det smått och där brister det för mig tyvärr. Men utöver det gillade jag filmen fram tills dess.