Synopsis
"All Quiet on the Western Front" berättar den gripande historien om en ung tysk soldat på västfronten under första världskriget. Paul och hans kamrater upplever på egen hand hur krigets första eufori förvandlas till desperation och rädsla när de kämpar för sina liv, och varandra, i skyttegravarna. Filmen från regissören Edward Berger är baserad på den världsberömda bästsäljaren med samma namn av Erich Maria Remarque."Lika välgjort och episkt som det är gripande"
"All Quiet on the Western Front" är en nytolkning på samma berättelse som har filmatiserats 1930 och 1979. Det är också Tysklands Oscarsbidrag och den har nog stora chanser att bli nominerad. Jag har inte sett de tidigare versionerna, även ifall jag äger 1930-versionen och planerat se den många gånger. Men denna versionen är helt klart en som kan stå på egna ben.
När "1917" kom ut 2019 så är det en av de bästa första världskriget filmerna som kommit ut. Så det är svårt att göra en film i samma storslagna miljöer, men jag tycker denna kommer nära. Det är också två helt olika berättelser och filmteknik. Även ifall tyskarna alltid anses skurkarna i första och andra världskriget filmer. Så är det något humant att se det från tyskarnas sida ibland och även följa de soldater som inte hade med saken och göra. I slutändan vill denna berätta samma sak som alla andra krigsfilmer. Krig är dåligt, ingen vill det och det är bara det vanliga folket det går utöver.
Filmen är imponerande att titta på. Det ska tydligen vara den dyraste tyska filmen producerad. Men om det var enbart för Netflix eller någonsin var det delade uppgifter om. Men pengarna syns framför kameran. Det är flera gången man som tittare känner av skiten, smutsen, leran och röken som karaktärerna befinner sig i. Man har verkligen lyckats fånga det helvete som var för över 100år sedan.
Emellanåt är där mer lugnare scener när de mer hektiska krigsscenerna inträffar. Dessa scenerna fyller också sin funktion, men jag kan se några av dem hade kunnat kortas ner. Kanske mer så i första akten än i andra och tredje.
Ta och gör er själva en tjänst denna helgen. Har ni 147 minuter över, så är detta värd er tid. Den är i tiden nu med tanke på vad som händer i världen. Men också för att minnas de som dog under första världskriget och även påminna oss själva att där är verken vinnare eller förlorare krig, samt tyskarna förtjänar också att berätta sin sida. Det är välgjort, dramatiskt och rörande.