Photo: Courtesy of Sundance Institute
"Sexkomedi som är allmänt pinsam och plågsam att sitta igenom"
Synopsis
Sarah Jo är en naiv 26-åring som bor i utkanten av Hollywood med sin mamma och syster. Hon bara längtar efter att bli sedd. När hon inleder en affär med sin äldre arbetsgivare kastas hon in på en utbildning om sexualitet, förlust och makt.Utav 17 filmer jag har sett hittills på Sundance så har två varit dåliga i mitt tycke. "When You Finish Saving the World" och denna. Detta är så pinsamt att titta på från början till slut. Det är tydligen någon form av sexkomedi, men jag fann ingenting i denna vara roligt. Det är exakt en typisk indie film som plockas in tack vare ett stort namn bakom manus och regi.
Lena Dunham anses enligt många vara en av de bästa komiska skådespelarna och skaparna i vår tid. Jag har tyvärr inte sett mycket av det hon gjort och kan inte bygga en egen uppfattning för jag behöver se mer. Men med denna filmen känner jag bara vad ens poängen med den var. Okej en ung kvinna vill utforska sina sexuella fantasier och det blir bara värre och värre.
Filmen är filmad på ett udda sätt. Lena Dunham verkar verkligen fokuserad att göra det lite arthouse, men filmens handling stöder inte den till att vara det. Majoriteten av filmen är bara vår huvudperson Sarah Jo (Kristine Froseth) går rundor och är allmänt kåt och har sex. Kanske som en kortfilm hade filmen fungerat bättre. Trots en speltid som är någorlunda kort känns det som en evighet.
En av anledningarna till varför jag valde filmen var också för att Jon Bernthal som blivit en av mina favoritskådespelare på sistone är med. Hans roll är en intressant en, men det är verkligen inte en av hans bästa höjdpunkter i karriären.
Tänka sig att de två sämsta filmerna jag sett på Sundance har också de två största namnen i registolen.
