Synopsis
I NO TIME TO DIE har Bond lämnat sin tjänst och njuter av ett lugnt liv på Jamaica. Det blir dock kortvarigt när hans gamla vän Felix Leiter från CIA dyker upp och ber om hjälp. Uppdraget att rädda en kidnappad forskare visar sig bli mer förrädiskt än väntat."Ett bra och värdigt avslut för Daniel Craigs James Bond"
Efter fördröjning på fördröjning så har ältningen den nya Bond filmen kommit ut, även den sista för Daniel Craig. Som många kanske redan vet är jag ett massivt Bond fan. Jag gjorde min topp 10 lista av favorit Bond filmerna förra året, samt en recension på Casino Royale som var den första med Daniel Craig när "No Time to Die" skulle ha kommit ut. Så jag har väntat ivrigt på att denna filmen ska komma ut. Jag skulle säga att detta är 80% av en värdig avslutningsfilm till Daniel Craig och hans Bond, men de andra 20% svajar och det är problem jag måste ta upp.
Enda sedan "Quantum of Solace" kom ut, så har man etablerat att dessa Bond filmerna med Daniel Craig är direktuppföljare till sina föregångare. Något som inte riktigt har gjorts tidigare. Det närmsta är Roger Moore filmerna där Sheriff Pepper dyker upp i både "Live and Let Die" samt "The Man with the Golden Gun" eller att Jaws var med i både "The Spy Who Loved Me" och "Moonraker". Men ingen av de filmerna nämner eller tar upp där de förra slutade. Det närmsta vi får är att Jaws och Bond tittar på varandra då de träffats förr.
Så för mig var det intressant att se att de tog vägen att det är direkt uppföljare på det som tidigare hänt med Daniel Craig, var det för seriens bästa? Både ja och nej. Det är såklart kul att de gör det, men Bond har alltid varit bäst när de kan vara fristående och fokusera på ett uppdrag och man får det man älskar. Det gör dock att man kan göra filmerna mer känslosamma och det spelar dessa filmerna väldigt mycket på.
Det som gör att denna fallerar med sina 20% är ganska stora saker, eller rättare sagt två och en halv stora saker. Den ena tänker jag inte ens nämna, då det är en gigantisk spoiler (som jag hade på känn). Jag väntar ivrigt på vad Bond fansen ska tycka och tänka om detta, jag är ett av dem som inte gillar det.
Det andra är att mycket av denna filmens handling baserar sig på Madeleine Swann karaktären spelad av Léa Seydoux. Hon var med i "Spectre" och jag har haft svårt för denna karaktär enda sedan vi blev introducerade till henne. Anledningen är för att kemin mellan henne och Bond är icke existerande enligt mig. När man också ser alla andra kvinnor som Bond möter och träffar på längs vägen så är Madeleine en av de absolut tråkigaste av de alla. Därför är det bittert att vi har haft två filmer där hon fått fullt fokus och där all handling kretsar kring hennes karaktär och att det är via henne det kommer tillbaka till.
Halvan som jag nämnde är skurken. Detta är alltid en gamble i Bond filmer och jag förväntade mig att Rami Malek skulle vara en fantastisk Bond skurk. Tyvärr är det återigen det som fallerade med Christoph Waltz med Blofeld. Du har en fantastisk skådespelare gjord för rollen, men manuset stärker inte karaktären. Det tar återigen över en timme in i filmen innan vi ser skurken och ytterligare en 40 minuter innan skurken och Bond verkligen träffas.
Jag förstår motiven och jag förstår hela bakgrunden med karaktären (som återigen är kopplad till Madeleine). Men han är bara så tråkigt skriven, vilket är konstigt då hela karaktären är mer eller mindre baserad på Dr. No. Filmen har för övrigt massvis med referenser till just "Dr. No" filmen, från miljöerna, introt med prickarna, japansk ö och även det Safin (Rami Malek) gör påminner en del om planen som Dr. No gör i filmen "Dr. No".
Men när majoriteten av alla hans scener består av monologer där han bara pratar, känns han knappast som ett hot. Han är inte den uppbyggnaden som man får från honom i början av filmen där han kommer av sig som läskig och som en riktig fara. Men han är bara rent av tråkig, eller snarare han får inte mycket att göra. Han är där enbart för att föra Madeleines historia vidare och få ett avslut hon med.
Nästan allt annat för mig är underhållande Bond. Daniel Craig har mer energi denna gången än i "Spectre", han får även mera känslosamma stunder. För det är av alla Bond filmer den mest känslosamma sedan "On Her Majesty's Secret Service" som filmen också refererar mycket till (inte minst i eftertexterna).
Ana de Armas är på direkten när hon först dyker upp i filmen charmig och underbar. Jag ville ha mer av henne och hennes karaktär. Det gör inte saken bättre när Daniel Craig och hon har hundra gånger mer och bättre kemi tillsammans än vad han har med Léa Seydoux. Det är en skam att man återigen underanvänder en sådan fantastisk skådespelare som inte får jättemycket att göra förutom att vara med i en actionscen.
Lashana Lynch som nytillskottet som får 007 numret gör rollen bra. Men jag skulle ljuga att man hade kunnat skriva bort karaktären helt och hållet och filmen hade varit lika lång och slutat likadant.
Actionscenerna är några av de bästa vi har sett från alla Bond filmer. Jag fick gåshud bland annat i början vid en biljakt och den klassiska Bond musiken spelas. Ibland kan klippningen känns lite förhastad vid klimaxen, då en karaktär ska åka till ett ställe och försvinner för att sedan mystiskt dyka upp igen bara för att. Faktum är så är där ett par lösa trådar som dyker upp vid klimaxen som aldrig besvaras på. Men det tar inte bort det faktumet att actionscenerna är förträffliga.
Man har även behållit lite humor som i de gamla filmerna, så det livar alltid upp. Karaktären Valdo Obruchev blev smått irriterande i det stora hela då han skulle vara lite komisk och klumpig av sig. Men filmen levererar med sina roliga små stunder samt Bond har alltid någon one-liners skämt efter att ha dödat någon skurk som alltid är kul.
Som sagt "No Time to Die" är en 80% bra och värdig avslutnings film för Daniel Craig som Bond. Men det är dessa 20% som gör att jag inte riktigt kan gilla den lika mycket som några av Craigs andra Bond filmer, detta är inte alls lika bra som "Casino Royale" eller "Skyfall". Visst är känslorna där och där är ett par fina stunder vi får med Craig som Bond. Genom att ha gjort alla dessa fem senaste Bond filmerna kontinuerliga med varandra kan man skapa större känslor för att utveckla karaktären mer. Men med det har lite av den gamla Bond känslan försvunnit som jag har saknat lite i alla dessa Craig filmerna. Det betyder inte att filmerna är dåliga och jag förstår att man måste anpassa sig efter de nya tider vi lever i. Men när jag sitter och skriver här vetandes hur denna filmen slutar, tror jag ändå att "Skyfall" av alla Daniel Craigs Bond filmer hade varit det bästa avslutet. Det blir intressant och läsa vad Bond fans tycker om denna. Det är med en bitterljuv känsla jag lämnade biografen och ser ivrigt fram emot nästa James Bond rulle.