Synopsis
En ung kvinna som är anlitad som barnflicka till två föräldralösa barn, är övertygad om att den gamla herrgården de bor i är hemsökt av ett spöke."Man sitter och gäspar mer än vad man skriker"
Detta måste vara en av de mest poänglösa skräckfilmerna på senaste tid. Säga vad man vill om urusla skräckfilmer som kommit ut de senaste åren, de har i vart fall haft en röd tråd och en handling. Jag vet inte ens vad filmskaparna ville berätta med denna film. Majoriteten utav speltiden spenderas av att Mackenzie Davis vandrar omkring huset och emellanåt dyker något läskigt upp och ett högt ljud spelas. Men där är ingen drivkraft. Vi vet inte vad som driver henne till att göra det eller vad det är som ligger bakom det.
Allting förklaras de sista 10 minuterna typ, men innan man ens har förstått vad som försiggår så avslutar filmen abrupt som att den inte hade ett slut i sikte och visste inte hur den skulle sluta. Sanningen är den att jag fattar mer eller mindre ingenting utav filmen och det säger en del till en film där ingenting händer.
Alla jump-scares ser man komma långt innan de ens har inträffat, de är aldrig läskigt någon endaste gång. Filmen gör också "fejk drömmen" där huvudpersonen vaknar upp också visar det sig att allting är en dröm. Inte en gång, inte två gånger utan tre gånger och en av dem gångerna är det till och med en dröm i en dröm. Det är så fantasilöst som det kan bli. Klippningen är också horribel rakt av och det märks att man har klippt ner filmen något kolossalt, för man märker med blotta ögat att där är scener som saknas mellan vissa scenövergångar.
Alla skådespelarna som medverkar har också varit mycket bättre i allt annat de varit med i. Brooklynn Prince är ganska risig här och jag vet att hon är en talangfull barnskådespelare både i "The Florida Project" samt Apple TV+ serien "Home Before Dark". Finn Wolfhard är bara rakt igenom irriterande i filmen och likaså har han gjort bättre insatser i allt annat jag sett honom. Detta är uppenbart tecken på usel regi ifrån Floria Sigismondi som bara gjort en långfilm tidigare och har annars bara gjort musikvideos och tv-serie avsnitt.
Mackenzie Davis som var en av de få positiva sakerna jag hade att ge filmen "Terminator: Dark Fate" är väl den som försöker mest av alla. Men det räcker inte när filmen är så tråkigt och händelselös att det inte ens går att bli engagerad.
I sin helhet är "The Turning" horribel på nästan alla möjliga plan en usel skräckfilm kan vara. Där är mer eller mindre ingen handling varpå där finns ingenting som driver vår huvudperson till att göra de hon gör. Vi vet inte varför hon bara vandrar omkring i huset och vart filmen ens är på väg och vad den vill berätta. Flertals gånger kan barnvakten också bara sticka därifrån även efter att hon har bevittnat övernaturliga saker eller det att barnen överlag är rövhål mot henne. Det är inte fören de sista 10 minuterna saker och ting börjar hända, men det är för sent. Istället för att bli rädd av filmen, sitter man och gäspar fler gånger än vad man skriker.
