In Fabric

Jag kan inte direkt sitta här och skriva att "In Fabric" är en fantastisk film. Men det är sannerligen en intressant en och en som ger lite mer unikhet till skräckgenren som vi har sett lite nu på sistone. Är man dock ingrodd i 70-tals psykologiska skräckfilmer känner man nog till konceptet och vart regissören Peter Strickland fått idén ifrån. Men för en modern uppdatering och för en modern publik så funkar detta väldigt bra.

I vissa avseende är det lite förvirrande i vad som faktiskt händer och hur allting fungerar. Men det är också en del av roliga med denna typen av filmer och det som uppskattas. Man behöver inte få allt besvarat i expositions dialoger och låta tittaren att fundera lite och skapa sin egna uppfattning. På rak arm låter det roligt med en klänning som dödar folk, men det är väldigt effektfullt och blir nästintill aldrig löjligt. Även ifall när man ser klänningen sväva i luften kan se smått roligt ut.

Där är även komiska bitar i filmen, speciellt en middag med en dejt som är väldigt rolig. Samt slutet där jag inte tänker berätta vad som händer men det blir ganska hysteriskt och roligt att kolla på. Men för de mesta håller filmen en mystisk känsla omkring sig och får till det ganska väl. Det ska tilläggas att fotot är riktigt bra här och det inte är en slump att man placerat den på 70-talet, då hela filmen är en homage till skräckfilmerna från denna tiden.

En negativ sak jag har med filmen är att vi följer olika karaktärer, men främst är det två varpå den ena är första timmen och den andra är andra timmen. Detta gör att man får lite svårt med karaktärsutvecklingen och det känns som man inte riktigt fullbordar karaktärerna till fullo innan man följer nästa. Jag förstår tanken bakom det, men det blir också ett nederlag för karaktärerna när man gör på det viset och oftast brukar det fungera mer i antologier för de spelas som en kortfilm och inte en långfilm.

I sin helhet är "In Fabric" en intressant och unik skräckfilm. Det märks tydligt att Peter Strickland tagit inspiration ifrån 70-talets skräckfilmer och jag tror någon kalla denna för "Suspiria fast med en klänning", till viss del förstår jag. Ibland kan det bli lite för flummigt och förvirrande och när man delar upp historien med två olika karaktärer så som här fallerar det lite grann med utveckling, då man redan fäst sig och vant sig med en annan karaktär. Helt plötsligt är de som en annan film med några andra man följer. Men för att vara en skräckfilm om en klänning som mördar folk är det förvånansvärt välgjort och mystiskt och blir aldrig för löjligt.