
Synopsis
En nytolkning gjordes 1959 med ingen mindre än Vincent Price i huvudrollen (typ).
Filmen följer i stort sett samma historia som tidigare adaptioner och gör inte mycket nytt med materialet. Den är inte heller lika visuellt tilltalande som tidigare versioner, bortsett från de exteriöra scenerna av herrgården som nu mer liknar ett slott. Hade man lagt till lite mer dimma och dragit filmen åt ett mer sci-fi-håll – kanske med en halv människa/halv fladdermus – hade det kunnat bli en riktigt underhållande 50-talsrulle.
Som det är fungerar den visserligen som ett mysterium, precis som de tidigare, men efter tre gånger vet man ju vid det här laget vem mördaren är.
Tack vare Vincent Prices närvaro blir filmen bättre än den egentligen är. Han har inte mycket att arbeta med, men varje gång han syns framför kameran är han en fröjd att se och lyfter både filmen och dess material.
Tyvärr är han inte riktigt huvudpersonen, utan dyker mest upp här och där när det passar handlingen och manuset. Något han själv påpekade i en intervju 1987.
Filmen är skapligt mysig, och som sagt – Vincent Price lyfter alltid en produktion. Men i övrigt finns det inte särskilt mycket att hämta här, och jag föredrar de äldre versionerna, framför allt för deras visuella stil.
Precis som tidigare versioner, så är även denna public-domain.