The Prodigy

Skräckfilmer har på senaste år svajat rejält. Där har på sistone varit några riktigt bra och atmosfäriska skräckfilmer som lyckats, men allt för ofta får vi den ganska så billiga jump-scare skräckfilmen som handlar om något övernaturligt. The Prodigy lutar sig mer åt den sistnämnda, men jag kan inte riktigt sätta fingret på det men jag satt aldrig och ogillade filmen. Kanske är det för att skådespelet i den kändes trovärdigt och att det för en gång skull inte var en demon, utan en reinkarnation. Men det blir också lite löjligt ibland och filmen är mer eller mindre en mix utav The Omen och Child's Play.

Jackson Robert Scott som spelar ungen gör ett bra jobb. Barnskådespelare kan verkligen vara knepigt, men han lyckades få fram ett par obehagliga blickar vid vissa tillfällen och framförallt så är det skelett utklädnaden som sticker ut, som också blev den stora marknadsförsäljningen på filmen. Även Taylor Schilling som mamman kändes genuin och trovärdig i sin desperata situation och faktum är så känner man av hennes smärta under filmens gång.

Filmen är regisserad av Nicholas McCarthy och jag har inte sett något tidigare ifrån honom. Men jag tycker han i vissa scener lyckas få till det med stämningen och atmosfären. Det stora problemet filmen lider av dock är att i början så snabbspolar den igenom väldigt mycket och vill nästan för mycket på en och samma gång. Man tror nästan att klimaxen på filmen är runt hörnet bara efter 30-40 minuter. Men som tur är så saktar ner den efter halva och då lyfter filmen och man låter den tugga mer på det vilket är till dess fördel.
Men filmen har fortfarande många jump-scares som används för att tittaren ska hoppa till och bli rädd, bara när någon tar vid någons axel. Jag har dock sett värre jump-scares och här är det mer 50-50 på när det verkligen är något läskigt eller bara fejk. Men det är såklart en stor negativ sak med filmen och inte till dess fördel.

I slutändan vet jag inte riktigt vad jag ska tycka om The Prodigy. Där är bra saker med den så som skådespelet och atmosfären får de till det ibland. Men där är också fejk jump-scares och första halvan är verkligen inte lika bra hanterad som andra halvan. När man också tänker efter så är handlingen i grund och botten något löjlig också då det är taget från Child's Play bara att det är en unge istället för en docka så det var svårt att inte ha den filmen i bakhuvudet, en skräckfilm som inte alls är lika seriös som denna. En blandad påse helt enkelt, jag rekommenderar att man kan se den hemma via Netflix eller något än att gå och betala för den på bio.