Synopsis
Nyinspelning av klassikern "The Blob" (1958) med Steve McQueen. En stor geléklump från yttre rymden slår ner i en småstad och slukar människor. Den växer för varje nytt offer och det är upp till tonåringarna Brian och Meg att förstöra den med ett hemligt vapen.När det kommer till skräck remakes brukar oftast "The Thing" vara den första folk nämner som en av de bästa. Likaså nämns "The Fly" väldigt ofta. En film jag gärna vill addera till den listan är "The Blob" från 1988. Jag vet om att jag är sen på bollen med denna, då den redan är hyllad och älskvärd bland alla skräckfans. Men tusan vad det tog tid för mig att äntligen se filmen, men det var värt väntan för detta är en fantastisk remake och en perfekt uppdatering på 50-tals versionen.
Originalet är fortfarande väldigt bra i mina ögon och lika mycket sevärd som denna. Men anledningen till varför denna skiljer sig åt, är mycket av dess effekter. Denna gången har du mer gore och du ser när "the blob" attackerar människor hur den slukar upp dem. Vi ser mer detaljer på det.
Effekterna på "the blob" är också fantastiska och håller än idag. Detta är 80-talet när 80-talet är som bäst. De gör bara in denna typen av effekter och filmer längre. Känslan och stämningen filmen gav mig var också något jag älskar från en del av mina favorit 80-tals filmer. Den har en ton och tempo som "The Monster Squad", "The Lost Boys", "Fright Night". En film som klockar in precis vid 90 minuter, är tajt i manuset, har nästan nonstop underhållning och där något inträffar nästan från första sekund. Man sitter och blir som ett barn igen och bara ser spektaklet utvecklats allt eftersom.
Hade jag sett denna som barn hade detta varit en av mina favorit skräckfilmer.
Jag gillar verkligen filmer som utspelar sig under en och samma dag, där det är en liten stad och alla kommer tillsammans i slutet för att bekämpa det onda. Vi fick det lite i "Slither", men jag tycker det görs bäst här.
Det är också en film som tar en med överraskning över vilka som kommer överleva eller inte. När man tror att en viss karaktär är huvudpersonen så visar sig att så inte är fallet, eller när man tror en sidokaraktär ska vara med till slutet också visar det sig att så är det inte. Regissören Chuck Russell har själv sagt han kopierade från Hitchcock i det avseendet. Filmen vågar till och med döda barn!
Jag gillar också att under filmens gång så blir Shawnee Smith mer och mer som en actionhjälte och utan tvekan enligt mig, är hon den riktiga huvudpersonen som går igenom störst karaktärsutveckling. Tycker samspelet mellan henne och Kevin Dillon är väldigt bra. Också kul att se honom i något där jag mest är bekant med han i "Entourage" serien.
Det enda jag är smått kluven till är "twisten" som kommer fram i slutet. Det är nog något jag kan värma upp till med flera omtittar och jag tycker det är en bra uppdatering och något som funkade för tiden när filmen gjordes. Men jag känner också att det kanske tog bort lite av det roliga i vad man trodde och tänkte om "the blob".
Känns onödigt att ens säga att jag rekommenderar denna då alla skräckfans mer eller mindre redan gjort det. Men om du inte har sett den, eller om det var ett bra tag sedan du såg om den. Den gör sig perfekt en månad som denna och är något av de mest underhållande jag har sett detta året.