Synopsis
Oscar®-vinnaren Robert Zemeckis regisserar denna live-action och CGI-återgivning av den älskade berättelsen om en trädocka som ger sig ut på ett spännande äventyr för att bli en riktig pojke. Tom Hanks spelar Geppetto, träsnidaren som bygger och behandlar Pinocchio (Benjamin Evan Ainsworth) som om han vore hans riktiga son."En nytolkning som missar poängen helt och hållet"
Det känns som att vi varje år får någon form av en live-action remake på en Disney klassiker från Disney själva. Jag har flertals gånger tidigare skrivit hur mycket jag avskyr dem och att där inte är en enda som jag funnit bra, nödvändig eller ens rättfärdiga att existera då de aldrig gör någon förbättring på originalfilmen.
"Pinocchio" är inget undantag och är återigen en i mängden av dåliga Disney live-action remakes i mitt tycke. Trots att Robert Zemeckis står bakom kameran och återförenas med Tom Hanks. Så hjälper det inte denna gången. Det är scen för scen kopia av den tecknade och det extra den lägger till är onödig utfyllnad som inte tillför något (återkommande i alla live-action remakes) eller så är det saker som förstör originalberättelsen. I det här fallet är det slutet, mer om det senare.
Filmen har emellanåt blinkningar åt kameran skämt. Bland annat så skämtar Jiminy Cricket en del om moderna saker, eller bryter fjärde väggen (vilket han också gör i 1940-tals versionen om jag inte minns fel). Men dessa skämten känns malplacerade och hallväggs in i filmen slutar dem.
En liten teaser jag gillade är att alla klockorna som Geppetto har är av Disney karaktärer och en av dem är ingen mindre än Roger Rabbit och Jessica Rabbit, en fin liten referens till Zemeckis mästerverk. Sådana små saker kan jag finna småroligt och en kul ändring. Men jag erkänner att det är smått malplacerat i det stora hela.
Nu såg jag visserligen filmen via en hemsida då filmen släpps direkt på Disney+. Men effekterna är inte bra gjorda. Allting ser plastigt och verkligen ut som att det är inspelat i en studio. Trots en budget på hela 150 miljoner ser man inte pengarna framför kameran, då allting ser billigt ut och effekterna ser faktiskt värre ut än vad du vanligtvis ser i en serie.
I det stora hela som sagt följer filmen den tecknade ganska snarlikt till punkt och prickar. Det som sticker ut mest är bland annat en ny karaktär vid namn Sabina och Fabina. Sabina är en trädocka som styrs av Fabina och det görs aldrig riktigt tydligt om det är Fabina som pratar som Sabina eller om Sabina har eget samvete. Men dessa nya karaktärerna tillför som sagt inte jättemycket mer än att fylla ut och Pinocchio ska lära känna en ny god vän längs resans gång.
Den största skillnaden är dock slutet som jag hatade. Verkligen avskydde. Det är en gigantisk spoiler så ni har blivit varnade, men som med alla dessa live-action remakes måste jag skriva ut för att bearbeta min terapi i recensionsform.
Allting slutar med att Pinocchio inte blir människa i slutet och förblir en träpojke. Vad filmen vill ha sagt med detta är att det handlar inte om att han blir en fysisk människa i slutet då han har allting de som krävs för att anses vara människa och en pojke innerst inne. Till det vill jag bara säga nej. De som har gjort filmen har uppenbart inte läst boken, eller förstått hela meningen med Pinocchio's resa under filmens gång. Det är genom alla dåliga beslut och misstag han gör under resans gång han lär sig och genom att rädda sin pappas liv gör han det stora rätta för första gången. Att oavsett hur många misstag du gör är det aldrig för sent att göra rätt. Pinocchio har därför lyckats med det som den blå fen pratade om och därav inte bara förtjänar utan per automatik bli en riktig pojke.
Det är inte bara här, utan i mer eller mindre alla dessa live-action remakes där man ändrar om budskapet och kastar allt det som vi lärt oss som barn via dessa Disney filmerna ut genom fönstret. Ingen kommer ta tillvara av dessa lärdomar eller anse moralen/budskapet är bättre i någon av dessa live-action remakes än i originalfilmerna. Till och med "Cinderella" är en bättre kvinnoroll i den tecknade från 1950! Än den nya från 2015.
Ni kan nog redan lista ut vart jag står på denna filmen och vad min slutgiltiga tumme hamnar.