Synopsis
Självaste Dario Argento och Françoise Lebrun spelar ett äldre par vars liv tillsammans i en bedagad lägenhet i Paris nu ofrånkomligen tycks ha gått in på sitt avslutande kapitel. Filmen handlar om en man som desperat försöker ta hand om sin dementa fru. De har också en son som trots sina egna tillkortakommanden gör vad han kan för att hjälpa sina föräldrar. Men livet, och döden, har sin gång."En nedtonad Gaspar Noé gör en dramafilm som levererar"
"Vortex" är skriven och regisserad av Gaspar Noé. Det är en annorlunda film än vad vi vanligtvis brukar se honom i. Hans filmer brukar vara full av neon ljus, brutala scener, hög musik och lämna ett stort intryck på en vare sig man gillar det man sett eller inte.
Detta är dock något annorlunda än det vi brukar se från honom. Det är om ett äldre par där kvinnan har alzheimers och mannen försöker förgäves få saker och ting att fungera trots hjärtproblem. Idén ska Gaspar Noé ha fått när han själv fått en allvarlig hjärnblödning och var nära att dö. Så detta är väldigt nedtonad ifrån det vi ser och jag tror ändå många kan gilla detta.
Speltiden kändes dock emellanåt och för mig personligen kunde jag tycka där var några scener som pågick alldeles för länge. Stilen som Noé har valt också är att han delar skärmen på två i mitten också får vi följa paren vid två olika ställen samtidigt i "realtid". Till en början är det fräckt, men på 130 minuter blir det för mycket och till slut så tappa jag fokus på vem jag skulle titta mer på och inte. Det är dock intressant val att berätta historien på och ibland undrar jag hur dem gjort med kameravinklarna och att gömma kameran i bilden.
Överlag fortfarande något jag uppskattar mer än något jag kommer se om inom en snar framtid. Jättekul också med Dario Argento i huvudrollen i något jag aldrig trodde jag skulle se honom i. Men jag tycker Françoise Lebrun verkligen sålde rollen som frun med alzheimers.
