Synopsis
John Vogel var en idoliserad familjefar när hans dotter Jennifer var barn. Hennes liv lystes upp av hans skinande karisma. Men samtidigt som han lärde henne allt om kärlek och glädje levde han ett dubbelliv som landets främsta sedelförfalskare, bankrånare och bedragare."Ganska bortglömt verklighetsbaserat drama"
"Flag Day" är regisserad av Sean Penn och detta är första gången han både regisserar och skådespelar i samma film, annars har han bara varit regissör eller bara skådis. Tillsammans har han sin egna dotter Dylan Penn i rollen som hans karaktärs dotter så karaktärerna av fader och dotter spelas av riktiga far och dotter.
Jag tror detta hjälper kemin mellan de två och för mig är det den starkaste attributen med filmen, att scenerna mellan Sean Penn och Dylan Penn känns genuina. Filmen är baserad på den sanna historian om den kriminella John Vogel berättat från hans dotters perspektiv. Vars bok filmen också är baserad på.
Filmen har fått en del kritik av att vara en enda röra med alla dess flashback och dåligt berättande. Jag kan förstå vart denna kritiken kommer från. Personligen hade jag inga problem med själva berättandet. Men i det stora hela kände jag bara inte tagen av historian som helhet, trots baserad på en sann berättelse. Även ifall scenerna mellan Sean och Dylan är genuina och bra, så kände jag inte så mycket för karaktärerna. När berättarrösten dök upp tänkte jag hela tiden, varför är detta en historia värd att berätta. Tyvärr så får vi inte någon större inblick i den kriminalitet som John Vogel höll på med, därav blir det svårt för tittaren att få grepp om vad han faktiskt gör om man inte läst på innan.
Jag kan förstå estetiken bakom filmen och varför Sean Penn ville göra den. Ett land som glömt bort en del av sina invånare som älskar sitt land. Miljöerna, det gamla fotot från flashback scenerna, musiken. Allting förstärker dessa känslorna, men jag bryr mig aldrig om karaktärerna eller deras historia. Jag tror detta kommer vara ett ganska bortglömt drama inom ett år.
