Julkalendern: Mirakel

Årets julkalender har anlänt. I år handlar det om två jular 100år mellan varandra och vilka konsekvenser det kan ha i nutiden, när man byter kropp och ändrar saker i dåtiden. Bland skådespelarinsatserna ser vi Johan Glans, Annika Andersson, Babben Larsson, Joel Adolphson, Dragomir Mrsic, Sten Ljunggren. Men det är Sarah Rhodin och Bibi Lenhoff som är huvudrollerna i årets julkalender, de som byter kroppar med varandra. De gör detta tack vare ett svart hål som Johan Glans och Annika Andersson har skapat som ska ge mer el på ett miljövänligare sätt.

Även ifall jag hade mina småproblem här och där, så är detta utan tvekan en av de bästa julkalendrarna på senare år. Detta tack vare att de tar ett ämne som ligger mig varmt om hjärtat nämligen tidresande. Till en början var jag orolig över hur de skulle hantera saken och det tog sin lilla tid. Men ungefär direkt efter lucia avsnittet så börjar saker och ting hända. Då kommer spänningen igång och det jag var ute efter inträffar. Så även ifall jag kunde tycka det började lite sakta och inte fullt ut till dess potential, så kommer den igång efter halva serien.

Vad jag är ännu mer chockerad över är hur berörd jag blev i sista avsnittet. Jag vet inte om det är hur allting har varit detta året, eller att jag bara allmänt behövde det sista avsnittet där och då. Men det är ett väldigt fint avslut som sluter cirkeln och ger en liten mognare avslutning på det.

Dock får vi fortfarande skämt som jag bland annat är för gammal för. Där är lite bajsskämt som det brukar vara, känns nästan obligatoriskt vid det här laget. Kan vi snälla få en julkalender utan ett enda bajsskämt i sig. Babbens peruk fick mig att gapskratta av helt fel anledningar, det var en syn jag aldrig kommer glömma. Vems idé var det liksom...
Känns också som att om bara Mira och Galad (de som bor i barnhemmet 2020) hade berättat för Johan Glans och Annika Andersson om hålet mycket tidigare hade saker och ting inte blivit som de blev. Men då hade där heller inte funnits 24 avsnitt och andra halva är bättre än första halvan.

Sedan hade jag gärna velat se lite högre budget på det. Jag förstår de flesta julkalendrar håller sig till en viss budget varav manusen till dem skrivs på förhand ett par år innan (där ska finnas manus skrivna på julkalendrar fram till 2025). Men här känner jag att jag hade velat se lite större miljöombyte. Vi får inte riktigt se hur staden karaktärerna bor i ser ut, vi befinner oss 80% av tiden på barnhemmet i 2020 och 1920.
En kul scen är när Johan Glans och hans chef har parkerat bilen utanför barnhemmet och man ser det är precis utanför Filmhuset i Stockholm då ingång 3 synts klart och tydligt. För att sedan klippa när de går in i huset. Det komiska här är att barnhemmet befinner sig ute i skogen så klippningen blir helt fel, i alla fall för de som bor i Stockholm.

"Mirakel" är för mig en av de bättre julkalendrarna jag har sett på senare år (inte sett Selmas Saga). Den lyckas fånga en duglig julkänsla, men får in tidsresande. Somliga kanske kommer störa sig att fokuset blir mer på tidsaspekten än julen, som inte nämns jätteofta faktiskt. Men eftersom jag älskar ämnet och det som har med tidsresor att göra, samt att man byter kroppar med varandra. Gjorde att jag gillade en hel del av detta. Samt slutet berörde mig ganska mycket, något jag inte har blivit av en julkalender sedan jag var barn. Det om något bör ju göra att man ska ge årets julkalender en chans. Det kan vara lite halvdant i början och det är där de flesta problemen med den ligger. Men om man ger lite tid och efter lucia så kommer saker och ting hända.