Synopsis
När den svårt sjuka Milla förälskar sig handlöst i den småkriminelle Moses har hennes föräldrar lätt att hålla sig för skratt. Men i takt med att Millas kärlek växer så återkommer också hennes vilja att leva. Familjen tvingas helt enkelt inse att läget kräver en ny, uppdaterad syn på moral och förväntningar om de vill se sin dotter lycklig."En av de bästa skådespelande filmerna 2020"
På pappret låter "Babyteeth" som en tonårsfilm i samma anda som "The Fault in Our Stars", "Midnight Sun" eller "Five Feet Apart". Men medan de filmerna har en lite mer sockersött känsla till sig och blandar in mer humor. Samt har ett tempo som ska tilltala en bredare mainstream publik. Så är detta allt annat än det. Det är en australiensk film och har ett något långsammare tempo och en mer indie känsla till sig.
Vad jag tar ifrån denna filmen är till en viss del skådespelarna. Allting känns så naturligt ifrån alla delaktiga. Trots att Ben Mendelsohn är ett känt ansikte i blockbuster filmer, så försvinner han i pappa-rollen här. Jättekul också att se Essie Davis som är australierns egna lilla Toni Collette. I det att hon briljerar i alla hennes roller, men får aldrig riktigt den uppmärksamhet hon förtjänar.
Men detta är Eliza Scanlen's film från början till slut. Romansen som blommar ut mellan henne och Toby Wallace är en av de bättre romantiska tonårsförhållandena jag sett på ett bra tag. De har verkligen kemi tillsammans.
Till en början var jag lite skeptisk över hela romansens uppbyggnad, då den nästintill var icke existerande. Men ju längre in i filmen man kom och man fick veta mer om karaktärerna samt hushållet Milla (Eliza Scanlen) bor i. Ju mer trillade polletten ner. Detta är en karaktär som är svårt sjuk, har inte mycket till vardags samt hennes mor tar en massa tabletter, medan hennes far observerar men är konflikt rädd och skrattar oftast bort en situation. Milla känner helt enkelt att en badboy i hennes liv skakar upp vardagen och det gör livet mer värt det, då frågan fortfarande finns om hon kommer leva eller dö på grund av hennes sjukdom.
Vissa scenarion hade jag dock svårt att köpa. Eller att i somliga fall kunde det repetera sig. Som att Moses (Toby Wallace) är först inte välkommen i huset, tills han senare är det, tills han inte är det, tills han är det. Det blev lite uttjatat i det stora hela.
I sin helhet är "Babyteeth" en välgjord och gripande film i det stora hela. Även ifall man känner sig bekant med denna typ av film, så skiljer den sig från de andra typiska tonårsfilmerna. Detta har en mer indie känsla till sig och ett långsammare tempo. Fotot och regin är bra hanterat. Filmen är i 1.66, vilket motsvarar så som "Marriage Story" är, vilket kommer till filmens fördel. Men det bästa är skådespelarnas naturliga insatser som jag tar med mig ifrån filmen. En av de bästa skådespelade filmerna 2020.
