Synopsis
Efter en perfekt utflykt med sin pojkvän, begår Kenna (Maika Monroe) ett outhärdligt misstag som leder till ett fängelsestraff. Sju år senare, återvänder Kenna till sin hemstad i Wyoming i hopp om att kunna återuppbygga sitt liv och därmed få chansen att återförenas med sin lilla dotter, Diem, som hon aldrig har träffat.
När Diems farföräldrar, som har vårdnaden om flickan, orubbligt hindrar Kenna från att få träffa sin dotter, upplever Kenna oväntat medlidande, och senare något sannare och djupare, från före detta NFL-spelaren och lokala barägaren Ledger (Tyriq Withers). När deras hemliga romans utvecklas ökar även riskerna för dem båda, vilket leder Kenna till förtvivlan och, slutligen, till hoppet om en andra chans.
"Romantik utan logik – ännu en svag Hoover-adaption"
"Reminders of Him" är den tredje adaptionen av en bok av Colleen Hoover. Vi har tidigare fått "It Ends with Us" och "Regretting You" (den sistnämnda kom förra året). Vi har även en fjärde adaption som kommer senare i år.
På kort tid har alltså denna författare blivit ganska populär, och jag förstår inte riktigt varför.
Jag var någorlunda positiv till "It Ends with Us", men i efterhand har den bara lämnat en bitter eftersmak hos mig, och allt drama omkring filmen har inte hjälpt heller. Jag gillade inte heller "Regretting You" från förra året, som nog är en av de galnaste romantiska filmerna jag sett.
Den här filmen är kanske lite mer jordnära än den sistnämnda, men det är fortfarande ingen bra romantisk film. Grundhandlingen är återigen, precis som i de tidigare filmerna, rätt galen när man tänker efter.
Det som frustrerar mig mest är dock en återkommande röd tråd i alla dessa filmer. Om alla karaktärer bara satte sig ner och pratade med varandra redan i första akten hade alla problem varit lösta.
I stället drar man ut på allt för dramatikens skull, och resultatet blir att allt känns ologiskt och onödigt komplicerat bara för att filmen ska bli längre. Ingen rimlig eller vettig person beter sig så här i verkligheten, och det märks väldigt tydligt att det är fiktiva personer från en bok.
Det gör att jag mest tycker att filmen är väldigt tråkig, och de nästan två timmarna känns sega och utdragna.
Två positiva saker med filmen:
Jag gillar miljöerna vi befinner oss i. Säg vad man vill om USA som land att bo i, men det är nog ett av de länder som har de vackraste och mest lockande miljöerna att besöka. Bergen och skogarna vi ser i filmen, i den lilla staden där handlingen utspelar sig, ser verkligen härliga ut.
Sedan har jag också en liten Hollywood-crush på Maika Monroe, så hon kommer alltid vara något positivt i en film, även om filmen i sig är dålig. Hon är dessutom en bra skådespelare, ska tilläggas.
Där har ni mina två tummar upp för filmen.
Men i slutändan spelar det ingen roll vad jag tycker om filmen. Salongen var i princip fullsatt, och många grät i slutet. Det verkade också vara många som gillade filmen.
Så uppenbarligen har den sin publik, vilket även märks på de två tidigare adaptionerna av hennes böcker.
