Synopsis
En grupp brottslingar skjuter av misstag en polis. För att undvika gripande gömmer de sig i ett övergivet hus, omedvetna om att det är hemsökt.
Tredje filmen, och den officiellt sista i serien – om man inte räknar med remaken. Det känns ändå passande med tanke på slutet, då det på ett sätt är ganska avslutande när Angela förvandlas till ett skelett och dör av solljus.
Filmen skriker "direct-to-video" från 90-talet, och det kan säkert väcka nostalgi hos vissa. Själv har jag dock aldrig riktigt varit en av dem. Budgeten känns, om något, ännu lägre – vilket den faktiskt inte är (den hade den högsta) – men det syns inte, kan jag säga.
Makeup-effekterna är sämre, och huset verkar ha bytt plats sedan första filmen. Men som med alla skräckfilmer är kontinuitet det sista man tänker på. Titta bara på "Friday the 13th" – och de filmerna älskar jag.
Man nämner också bara snabbt händelserna i tvåan i en mening i början, så på den fronten fungerar filmen även utan att man har sett de tidigare delarna. Det är egentligen bara Angelas historia som får en röd tråd genom alla tre filmer.
Tråkigt att skådespelerskan Amelia Kinkade inte har haft några större roller utöver Angela-rollen. Jag trodde ändå att hon var hyfsat känd i skräckkretsar för sin karaktär.
Det finns också en polischef som tekniskt sett går i pension vid midnatt och jagar tonåringarna. Tyvärr får han knappt något att göra, och rollen hade man egentligen kunnat skippa helt.
Dessutom finns det lite inslängda CGI-effekter som får filmen att ha åldrats ännu sämre.
Kanske var detta ändå en bra punkt att avsluta serien på, även om det känns som att dessa filmer har sin kultstatus bland skräckfans – och jag kan absolut förstå varför.
