Synopsis
Katten Gustaf, den världsberömda måndagshatande och lasagneälskande innekatten kommer nu i ett fullspäckat utomhusäventyr. Efter en oväntad återförening med sin sedan länge försvunne pappa – gatukatten Vic – tvingas Gustaf och hans vän Ådi lämna sitt bortskämda liv för att ge sig ut på en resa som slutar med sanslös kupp.
"Det är verkligen för de små barnen"
Tänka sig att katten Gustaf har blivit en stor franchise filmbolagen kan knappa in pengar på. Detta är den tredje långfilmen som släpps på bio, men den första animerade. I rösten till Gustaf har vi Chris Pratt och Nicholas Hoult gör rösten till Gustafs ägare Jon, även om han inte är med så mycket i filmen.
Istället blir det ett äventyr med Gustaf och Ådi, tillsammans med Gustafs pappa Vic, röstad av Samuel L. Jackson. Filmens handling där de måste sno mjölk åt skurken Jinx, röstad av underbara Hannah Waddingham. Är okej för barnen att titta på. Men det har egentligen ingenting med Gustaf att göra. Men det är också en rollfigur som inte är gjord för långfilmformatet så då måste man tänka utanför boxen.
Jag är inte den rätta målgruppen åt filmen, men som barnfilm finns det bättre. Detta är lite som en Illumination film, där man inte tänker att filmen behöver så mycket av din uppmärksamhet och inte utmanar tittaren på något vis.
De filmerna får också lov att finnas, men jag förväntar mig också lite mer när jag ser en film med ett sådant känt varumärke bakom sig.
Jag kan inte påstå att jag var underhållen av filmen. Inte ens under kuppen när de gjorde Mission: Impossible av allting där även Ving Rhames gör rösten till oxen Otto som hjälper huvudpersonerna att bryta sig in.
Jag kan heller inte påstå att jag skrattade så mycket, för humorn bestod mestadels bara av att Gustaf gillar att äta. Inte så mycket att han är lat, utan bara gillar att äta. De gör heller inga roliga saker med animationen för att göra något humormässigt.
Som sagt är detta väldigt harmlöst och för de allra minsta. Men det är nästan fascinerande över hur bortglömd denna film egentligen är. En mamma som satt framför mig i salongen tog fram mobilen och började kolla på shopping, medan barnen satt helt inne i filmen bredvid. Jag tror det är den bästa summeringen och kritiken jag kan ge denna film i ett nötskal.
