Synopsis
"Creepshow 2" är verkligen inte lika bra som första filmen. Det är betydligt billigare och ser mer ut som en gjord för TV-film från 90-talet trots att det är en 80-talsfilm. Historierna som denna gången är reducerade till tre stycken istället för fem är heller inte lika bra som någon av de fem som var i första filmen. Men med rätt inställning kan filmen funka som 80-tals underhållning som klockar in strax under 90 minuter.
George A. Romero återvänder inte i registolen den här gången, men han var med och skrev manuset. Istället är det en Michael Gornick som regisserar som inte riktigt gjort något stort förutom denna.
Filmen börjar med en inledning där The Creep lämnar av Creepshow tidningar där en ivrig ung kille vid namn Billy alltid väntar. Effekterna på The Creep är så mycket sämre än de vi hade i första filmen. Jag vet inte vad de tänkte här, men det är mer som en gammal gubbe utklädd till en häxa. Under all makeup är det Tom Savini som spelar The Creep.
Sedan börjar första berättelsen vid namn "Old Chief Wood'nhead" är alldeles för långsam. Den är väldigt generisk också. George Kennedy och Dorothy Lamour spelar ett äldre par som äger en butik som har sett bättre dagar. Utanför står en urbefolkning staty gjord av trä som George Kennedy alltid tar hand om. Mitt i allting inträffar ett rån där tre unga killar tar sönder butiken, snor pengar och råkar döda paret.
Allting slutar med att statyn kommer till liv och tar livet av de unga killarna. Tyvärr ser man inte så mycket av morden och uppbyggnaden är alldeles för långsam till ett klimax som inte levererar.
Den andra berättelsen vid namn "The Raft" är nog den bästa i filmen. Handlar om fyra tonåringar som ska till en flotte mitt ute i vattnet i oktober månad för det är coolt antar jag? Dessvärre så är där ett oljeliknande "blob" monster i vattnet som attackerar dem. Helt klart en kommentar om miljöförstöring. Men effekterna här är hyfsat bra och man får till en okej spänning.
Den tredje och sista berättelsen vid namn "The Hitch-hiker" är också en som inte riktigt har ett bra avslut och det tar alldeles för lång tid att komma dit den ska komma. Men en kvinna, spelad av Lois Chiles, råkar köra på en liftare och smiter därifrån. Dock börjar hennes psyke spela med henne och liftaren dyker upp för henne hela tiden.
Emellanåt är där en tecknad film där vi får följa Billy efter han hämtat upp nya "Creepshow"-tidningen och hur han blir jagad och mobbad av stereotypiska 80-tals karaktärer. Varför man valt att ha live-action i början och allra slutet men använder tecknad animation mellan segmenten vet jag inte. Men det gör det hela lite mer roligt antar jag.
Så det är ingen höjdare egentligen. Men där finns en viss charm med filmen och den här typen av 80-tals filmer. Speciellt då jag såg den mitt i natten på en lördag vilket bara gav extra effekt. Det fick mig att känna mig lite som ett barn igen när man satt uppe halva nätterna för att fånga de där barnförbjudna filmerna man inte riktigt fick se vare sig de var bra eller dåligt.