Synopsis
När en hemmavarande pappa får lite "mig-tid" för första gången på flera år medan hans fru och barn är borta, återfår han kontakten med sin tidigare bästa vän för en vild helg som nästan gör hans liv omkull."Noll energi och noll humor"
"Me Time" är skriven och regisserad av John Hamburg som har gjort "Along Came Polly", "I Love You, Man" och "Why Him?". Han har sina rötter i lättsamma komedifilmer som har charm och skådespelare som kan lyfta dem generiska stunderna i de filmerna. Så är inte fallet här då detta är helt klart hans svagaste film.
Man sitter och väntar på att en handling ska komma igång eller att allting är uppvärmning till de faktiska skämten kickar igång. Men nej, inget av det inträffar. Man är fast med denna humorlösa story med två karaktärer jag inte brydde mig ett skvatt om.
Återigen spelar Kevin Hart samma roll han har gjort nu de senaste 10åren. Som jag skrivit tidigare somliga skådespelare kan komma iväg med att spela samma roll, men då har oftast skådespelaren en charm och karisma som bär upp detta. Kevin Hart har inte detta i mitt tycke. Han är verken rolig, charmig, karismatisk och oftast har jag svårt att sympatisera med de karaktärerna han spelar. Enda gången han lyckats få mig skratta var i "Jumanji" filmerna.
Att para ihop Kevin Hart och Mark Wahlberg är väl inte så udda med tanke på att de senaste åren har det varit Kevin Hart's grej att para ihop sig med en skådespelare man minst anar. Men jag tycker inte det blir särskilt roligt mellan de två, dynamiken och att de ska ha varit vänner hela livet kommer inte av sig. Då är jag också en försvarare till Mark Wahlberg då jag finner honom måttligt underhållande i filmer.
Det närmsta filmen kom till att ha någon form av liv i sig var i mitten när de åker med en Uber driver spelad av Ilia Isorelýs Paulino. Inte för att hon direkt var rolig. Men hon hade en energi som många andra inte hade i filmen och när hon väl var med så fick filmen lite av en energi boost.
Filmen känns bara påtvingad i allting. Från manus, till story, till karaktärer. Inget känns naturligt eller roligt. Man bara skapar olika scenarion man tror är roliga och placerar skådespelarna i detta och tror det dem säger och reagerar till är roligt. Där är ingen som helst energi eller driv i någonting och man bara väntar på något roligt ska inträffa. Till och med den obligatoriska tredje akten där alla blir ovänner är påtvingad utan att direkt ha någon uppbyggnad eller konsekvenser i efterhand. Filmen börjar och slutar så pass abrupt att man ens undrar man såg en film eller en enda stor reklam.
