Synopsis
Elizabeth II är den monark som innehaft posten längst i brittisk historia, i år firar hon 70 år på tronen. Hon har levt, och regerat, genom monumentala samhällsförändringar, och vakat över världen som ett enigma alla känner till men få vet mycket om."Välgjord men onödig dokumentär"
"Elizabeth: A Portrait in Part(s)" är en dokumentär av filmregissören Roger Michell. Detta blev också hans sista film innan hans bortgång förra året. Dokumentären berättas likt "The Princess" med enbart arkivmaterial. Där "The Princess" är om Diana och denna om drottningen. Så de funkar utmärkt som en double-feature med varandra. Enda skillnaden är berättandet, där "The Princess" berättas kronologisk Dianias liv inom kungafamiljen fram till hennes tragiska olycka. Medan denna hoppar mycket mellan arkivklippen i sitt berättande.
Jag har redan i min recension till "Spencer" och "The Princess" pratat om vi förakt med kungafamiljen och att jag avskyr dem mer och mer efter jag får reda på så mycket information om dem. Denna dokumentären går aldrig den vägen, kritiserar aldrig. Den är enbart där för att visa saker som hänt i drottningens liv. För mig är det ganska ointressant, men jag kan också ge cred att den inte ställer sig på någon sida och verken kritiserar eller berömmer, tittaren själv får avgöra den saken.
Visst är det snyggt klippt och arkivmaterialen som hittats är bra. Jag imponeras alltid att man i en dokumentär kan berätta en historia med enbart arkivklipp. Däremot så ser jag ingen poäng med filmen. Det kanske var ett passionsprojekt för Roger Michell. Men jag ser inte någon allmän person verkligen suga efter den här dokumentären, inte minst efter att vi haft så mycket om Diana på sista tiden.
Om man är britt eller är galen i den brittiska kungliga familjen så kanske man får en kick av denna. Men för den allmännelig tittaren ser jag inget större driv av vad man ska få av denna filmen.
