Synopsis
Alfons har lärt sig att knyta och knyter allt i sin väg. Han blir sex år och skall ha ett stort kalas med kompisar. Och Alfons hälsar på hemma hos sin farmor och äter kakor, tillsammans med ”storkusinerna”."Fina bilder – kombinerat med depp och dåtid”.
Ännu en estetiskt snygg bokfilm, som bygger på Gunilla Bergströms böcker rakt av. Visst är Bara knyt, Alfons! lika charmigt gjord som Aja Baja, Alfons Åberg där tittaren får uppleva böckerna som en levande klippbok, utan rörliga bilder – men på något sätt så känns denna inte lika stark som den förra. Jag har svårt att sätta fingret på vad det är, men egentligen kanske det inte är något speciellt, utan just det att denna filmmetod gör att alla böckerna blir väldigt lika varandra, eftersom det är exakt samma upplägg. Detta är spännande att se första gången, men för att få samma upplevelsekänsla även denna gång så behöver man nog ha ett extra starkt tycke till denna typ av upplägg. Men visst är den mysig och fint gjord.
Även denna bokfilm innehåller tre kortfilmer där Alfons knyter i Bara knyt, Alfons! Fyller år i Kalas, Alfons Åberg! Och inte får vara med i Listigt, Alfons Åberg!
Den första kortfilmen med fokus på att Alfons har lärt sig att knyta och hur kul det då är att knyta hur mycket som helst, är väl helt ok. Men de andra två är bara sorgliga – de innehåller stereotypa normer och mobbning – utan någon konkret attack mot detta.
Visst är detta ett kulturarv och Alfons var något banbrytande på barnboksfronten på sin tid, men här blir det tydligt att detta inte håller i nutid och det hade faktiskt varit bättre att göra om det hela – att behålla grundstoryn, men att modernisera upplägget och ändra händelserna så att de funkar och stämmer överens för de som är barn nu.
När Alfons fyller år så skall faster Fiffi (av outgrundlig anledning) anordna ett kalas för Alfons och hans vänner. Varför pappa Åberg inte kan göra detta får vi inte veta – däremot så får vi veta att faster Fiffi inte har några egna barn, vilket tydligen är relevant. På kalaset så får vi sedan se att tjejer har kjol och killar har byxor och att om man som tjej sitter bredvid en kille så kan han nypas, så det kan vara skönare att sitta bredvid en tjej.
Precis som i tidigare kortfilmer så har man även här behållit en del äldre uttryck. Kompisarnas kivas under fikat och skall sedan ”leka gömme”.
Mitt i allt så låser tjejerna in sig på toaletten och vill inte längre vara med. Killarna bråkar och en del slåss. Vad är poängen – att killar och tjejer inte skall kunna leka ihop? Det hela känns väldigt stereotypt.
När Alfons träffar sina ”storkusiner” hemma hos farmor så blir han utsatt för ret och blir utfryst. Farmor, som är den enda vuxna på plast, ingriper inte utan Alfons står ensam i det nedsläckta köket och gråter, medans ”storkusinerna” och farmor spelar kort. De spelar länge så Alfons börjar tröstäta.
I dessa tre kortfilmer får vi följa Alfons när han lärt sig något stort i livet, som att knyta sina skor. När Alfons fyller sex år och har kalas, och när Alfons är hemma hos sin farmor tillsammans med sina ”storkusiner”.
Jonas Karlsson berättar, även denna gång, oerhört bra. Men två av tre kortfilmer håller tyvärr inte i nutid, utan de är bara deppiga, stereotypa och saknar en hållbar och värdig lösning på problemen – kopplat till hur barn växer upp idag. Tyvärr.
Bara knyt, Alfons! har premiär den 18 februari på Folkets Bio.