Sundance 2022: Alice

Precis som med "Honk for Jesus. Save Your Soul." så är detta en film för mig, men som fallerar någonstans. Det är en hämndfilm som utspelar sig på 70-talet och är inspirerad av blaxploitation genren. Men någonstans känns det som att "Alice" har lite svårt att få fram det den ska få fram.

Det mixas såklart också om slaveri och rasism. Det går nog inte att undvika när man gör en sådan här film. Men ibland hade svårt på hur allvarligt jag borde ta filmen, eller bara njuta och bli underhållen. Det går aldrig till det extrema och blir överdriven som vissa blaxploitation filmer. Hade den gjort det hade tonen på filmen varit värre och då hade den lidit mer.

Jämförelser har gjorts med "Antebellum" och jag förstår varför. Men faktum är så spelas de två filmerna ganska olika. Denna ska till exempel vara inspirerad av en sann historia. Vad för historia det är vet jag inte då filmen är relativt ny och inget jag hittar på nätet. Dock står en text i eftertexterna att slavar fortfarande används på detta sätt, så jag tror sanningen ligger i att detta hade kunnat vara en utav dem. Förövrigt tror jag att jag gillar denna snäppet mer än "Antebellum".

Keke Palmer som Alice är fantastisk, inte minst med den där afrofrisyren och klädstilen hon har i sista scenen. Hon är gjord för att spela huvudrollen i en sådan här homage till 70-talet. Jag har vanligtvis bara sett henne i komedirelaterade saker där hon är helt okej. Men här tar hon det till nya nivåer och etablerar sig även som en dramatisk skådespelare. Som debutant som inte gjort någonting innan tycker jag Krystin Ver Linden gör ett dugligt jobb här.

Ibland lider filmen med sitt tempo som varierar. Ibland kan de gå långsamt, medan Alice bearbetning och hantering i den verkliga världen känns smått förhastad. Mot slutet känner jag att jag gillade eventuellt det jag såg, men återigen en film som inte riktigt når dit där jag hade hoppats på den skulle kunna. Jag vet inte om det är en budgetfråga men filmen hade behövt en gnutta mer power.