The Power of the Dog

"The Power of the Dog" är skriven och regisserad av Jane Campion, mest känd för att ha gjort "The Piano" från 1993. Baserat på boken med samma namn skriven av Thomas Savage. Detta är en långsam western som inte har de typiska western dragen i sig. Detta är mer ett lågmäld drama om fyra olika personer och i centrum av allt har vi Phil spelad av Benedict Cumberbatch.

Jag tror jag ville gilla filmen mer än vad jag faktiskt gjorde. Det är fortfarande välgjort och alla skådespelarna involverade gör lysande insatser. Men det är något med själva berättandet som gör att jag bara tycker det går alldeles för långsamt. I "Old Henry" funkade det, för du byggde en mystik kring karaktären och den levererade de sista 15 minuterna, den hade också mer intressanta filosofiska dialoger i mitt tycke.

Med denna så känner jag att där saknas pusselbitar här och där, trots en speltid på 126 minuter. Inte minst slutet som jag kände var jätte abrupt och hade en del frågor som inte riktigt blev besvarade och somliga karaktärers motiv. Likaså att halvvägs in i filmen blir Kirsten Dunst karaktär en alkoholist, men vi får aldrig riktigt svar på varför hon gör detta, vad som plågar henne att vilja supa sina sorger med sprit och vad det plötsligt kom från. Jag får en känsla att det är närvaron av Phil (hennes mans bror) som gör det besvärligt för henne. Men filmen målar aldrig upp Phil till att vara något konkret monster egentligen. Han har temperament och kan säga opassande saker, men har vi inte alla en i släkten som är det kring julbordet.

Filmen överlag är sevärd för skådespelarna, scenografin och miljöerna. Den är inspelad i Nya Zeeland men ska utspela sig i Montana och man kan märka det, men det gör inte så mycket då det fortfarande är vackert att kolla på. En djupare mening bakom filmens titel ges också och det är ganska fyndigt. Tyvärr är det lite för segt på vissa ställen och vissa motiv förstod jag mig inte riktigt på.