Synopsis
Thorne Sherman levererar varor till en ö långt ute i havsbandet och på plats möts han av av gigantiska - och hungriga - näbbmöss som löper amok. Under det närmsta dygnet är Thorne fast på ön tillsammans med ett team forskare och personal, samtidigt som en orkan drar in."The Killer Shrews" är regisserad av Ray Kellogg, samma person som gjorde "The Giant Gila Monster" som jag recenserade tidigare denna skräckmånaden. Här är det dock näbbmöss (shrews) som härjar och inte en gigantisk ödla. Men istället för att använda sig av riktiga näbbmöss i närbilder som att de vore gigantiska som i hans förra film. Så har han istället ett gäng hundar som han klätt upp som springer rundor, det är exakt lika läskigt som det låter. Vid närbilderna så använde man sig utav en handdocka (som inte ser helt förskräcklig ut).
Som ni gissat är det ännu en lågbudget B-film som hamnat i public-domain högen och denna har samma problem som "The Giant Gila Monster" också hade. Det är mycket dötid och de få scener där näbbmössen attackerar får man väldigt lite underhållning. Ett gäng personer är strandsatta inne i ett hus på en öde ö mitt under en orkan. Tyvärr så är denna ö bebodd av just gigantiska näbbmöss som sedan försöker attackera människorna en efter en.
Mycket av speltiden är bara människorna som går rundor i huset och pratar om olika saker. Här kan det vara kul för oss svenskar att poängtera att den kvinnliga huvudrollsinnehavaren är just svensk och hennes karaktär likaså. Ingrid Goude född 1937 i Sandviken och enligt IMDb lever hon än idag. Detta är dock hennes mest kända roll då hon verkar bara ha fått småroller i B-filmer och gift sig med rika män i USA. Hon ska tydligen leva i Santa Barbara.
Man kan säkert sitta och plocka isär filmen, som att i en scen ska en av personerna dricka ur ett glas men glaset är tomt så han bara står kvar och lyssnar på de andra. Eller hur fejk näbbmössen faktiskt är och att hundarna som har en "dräkt" på sig inte är övertygande alls. Jag hoppas heller inte att de for illa till och att det var obekvämt för dem. Det var dock 1959 så det var det tyvärr nog.
Filmen var dock tro det eller ej en helt okej succé när den kom. Enligt IMDb ska filmen ha fått en större bredare release när den släpptes i USA, samt även fått en del köpare i utländska länder att köpa in filmen. Vad som tilltalade just denna vet jag inte, den är verken sämre eller bättre än de andra filmerna som spelar i samma liga.
Vid det här laget vet ni redan vad jag kommer säga. För den ingrodda B-films älskaren kan man sätta på den på natten och njuta. För er andra finns där inte mycket underhållning att hämta här.
