
Synopsis
Tidigt 1900-tal i New England. Helen är stum sedan barndomen och nu härjar en psykotisk mördare som specialiserat sig på handikappade kvinnor i trakten. Ska Helen bli nästa offer?För er som är ute efter en bra mordhistoria som passar utmärkt denna månaden är "The Spiral Staircase" precis den rätta filmen för er. Detta är en film där en mördare går amok runt den lilla byn som filmen utspelar sig i. Men allt tar plats vid ett stort hus där mördaren har gjort intrång och man anar att eventuellt kanske någon av karaktärerna som dyker upp längs filmens gång kan vara mördaren, eller om det bara är en galen seriemördare som härjar rundor.
När man ser filmen går det inte att tänka på slasher genren. Handlingen är nästan direkt taget ur en sådan genre, faktum är så finns där en del likheter med "Black Christmas" filmen, upp till där de till och med använder kamera inzoomningar och närbilder på mördarens öga när den iakttar personer.
Filmen är baserad på novellen "Some Must Watch" skriven av Ethel Lina White. Där har även gjorts andra versioner på samma novell som tagit namnet från denna filmen. En version från 1975, en tv-film i 2000 och en serie i 1961.
Vår huvudperson är stum så det är ganska intressant att se en film från 40-talet där huvudpersonen inte har några dialoger. Dorothy McGuire som spelar Helen är fantastisk i rollen och levererar en av de bästa insatserna jag sett från en skräckfilm från 40-talet.
Likaså är det en fantastisk film att titta på. Det är som en film-noir med alla skuggorna vid trappan och nere i källaren. Att det sedan utspelar sig i ett hus under en kväll, samtidigt som det regnar och åskar utomhus bara tillför stämningen och atmosfären.
Det bästa med filmen är början och slutet. Mitten delen har sina spännande stunder. Men vissa scener kanske drar ut lite, eller tillför inte jättemycket i det stora hela. Men de finns där för att bygga upp och fördjupa karaktärerna mer vilket jag tycker filmen också lyckas väldigt bra med. Men den är som bäst när skräckelementen är i fokus och när personer går i mörka korridorer och man vet inte när mördaren lär dyka upp.
Gör er själva en tjänst och se filmen om ni inte redan gjort det. Helt klart en av de bättre skräckfilmerna 40-talet har att erbjuda och vilken stämning och atmosfär den bjuder på. Jag blev insatt direkt och höll mig klistrad framför den enda till slutet.