Synopsis
En advokat i Washington D.C. kämpar mot cynism, byråkrati och politik för att hjälpa offren i 11 september-attackerna."Sevärt 9/11 drama tack vare skådespelarna"
"Worth" eller som den på vissa ställen kallas "What Is Life Worth" är regisserad av Sara Colangelo ("The Kindergarten Teacher") och skriven av Max Borenstein som skrivit de nya "Godzilla" och "King Kong" filmerna. Det är ett verklighetsbaserat drama om de tragiska händelserna vid 9/11 och hur man i efterhand försökte ge försäkringspengar åt de familjer som miste sina nära och kära. Det är en historia jag inte visste var så speciell eller något jag ens tänkt på. Men såklart när en sådan här tragisk händelse inträffar så lär konsekvenserna efteråt också finnas.
Filmens allra största styrka ligger i skådespelarpresentationerna. Då menar jag inte bara huvudrollsinnehavarna, utan även sidokaraktärerna och framförallt de skådespelare som spelar personerna som förlorat en anhörig. De kändes så råa och äkta, när man följer samtalen de har med varje individuell person.
Självklart är Michael Keaton, Amy Ryan och Stanley Tucci fantastiska i sina respektive roller och ger fina insatser de med. Keaton som är en av mina favoritskådespelare ger en liknande insats som han gjorde i "Spotlight" fast denna gången en person som har tagit lite för mycket vatten över huvudet. Stanley Tucci är perfekt i dessa typer av biroller där hans karaktär må kanske inte ha jättemycket speltid, men varje gång han är framför kameran har han alltid något viktigt och betydelsefullt att säga och levererar alltid. Amy Ryan får de mer dramatiska stunderna.
Det som svajar är tyvärr att manuset är inte lika starkt eller känsloladdat som man hade velat. Hade man haft lite starkare styrkor bakom kameran tror jag de hade blivit mer starkare och en mer minnesvärd film som folk pratat mer om. Nu får den lite av den där indiestämpeln på sig, vissa scener kan kännas smått utdragna.
Med det sagt är det fortfarande en sevärd film inte minst för skådespelarnas insatser, samt att den sanna historien är gripande i sig.