Synopsis
Jacob och Monica lämnade Korea för möjligheternas land USA, och har tillbringat några motiga år i Kalifornien där barnen Anne och David tillkommit. Nu går familjens flyttlass till Arkansas landsbygd, där Jacob vill försöka sig på att odla koreanska grönsaker. Monica gillar inte sin nya tillvaro i en sliten gammal villavagn, och ser fram emot att hennes mamma Soonja snart ska komma från Korea för att bo hos dem och hjälpa till med barnen. Det visar sig att rappkäftade Soonja med sina egenheter ibland är till mer besvär än hjälp, och sjuårige David tycker ofta mormor är pinsamt koreansk."Den amerikanska drömmen från en koreansk familjs perspektiv"
"Minari" är skriven och regisserad av Lee Isaac Chung som var beredd på att sluta jobba som manusförfattare och börja arbeta som lärare istället för att kunna försörja sin familj. Han beslöt sig därför för att skriva ett sista manus och det manuset blev "Minari". Han tog inspiration ifrån sin egna barndom och det märks då detta känns som en väldigt personlig film och en av 2020års bästa.
Jag brukar ibland säga att när en film grundar sig för mycket i verkligheten kan det bli lite tråkigt men när det görs rätt och alla känslorna är på plats samt skådespelet kan det bli hur bra som helst. Jag kommer sent glömma bort denna filmen för dess naturliga och energiska tempo, känsla och handling.
Skådespelarna är helt enkelt fantastiska. Barnskådespelarna Alan S. Kim och Noel Cho är några av de bästa barnskådespelare jag sett i en film från 2000-talet. Alan S. Kim som står mer i centrum har gått och blivit lite av en favorit hos många och det är svårt att inte tycka om honom i denna filmen. Mycket är ifrån hans perspektiv, då detta uppenbart ska spegla regissören Lee Isaac Chung.
Steven Yeun, kanske mest känd för sin roll som Glenn i "The Walking Dead" har verkligen briljerat efter att han lämnade serien med fantastiska insatser i bra filmer och detta är utan tvekan min favoritfilm samt insats ifrån honom. Jag vill även ge beröm till Yeri Han som mamman Monica som nog var den som sålde mig mest på alla de känslorna som familjen gick igenom och hur hon förgäves försökte se allt från den positiva sidan.
Youn Yuh-jung som mormor Soonja stjäl mycket av showen och jag kan till och med se henne möjligtvis vinna för bästa kvinnliga biroll på Oscarsgalan. Detta är en av de mest minnesvärda insatserna ifrån 2020. Eftersom jag redan hyllar alla skådespelarna involverade kan jag lika gärna också säga att Will Patton gör kort sagt ett intryck som den smått galna kristna Paul, men med ett hjärta av guld.
"Minari" kommer sent lämna mitt minne. Detta är så äkta och full av hjärta som det kan bli. Alla skådespelarna involverade känns som äkta människor och detta mycket tack vare den starka regi och manus som Lee Isaac Chung tagit från sin egna barndom. Musiken är otroligt minnesvärd och jag tror många kan relatera till denna filmen och den där drömmen vi alla söker och letar efter.
