Synopsis
FBI-informatören William O'Neal (LaKeith Stanfield) infiltrerar Illinois Black Panther Party och har till uppgift att hålla koll på deras karismatiska ledare, Fred Hampton (Daniel Kaluuya). O'Neal är en yrkesbrottsling som helt förlorar sig i risken det innebär att manipulera både sina kamrater och sin hanterare, specialagent Roy Mitchell (Jesse Plemons) på FBI."Intensivt spänningsdrama i två timmar"
"Judas and the Black Messiah" är regisserad av Shaka King och producerad av Ryan Coogler. Det är ett verklighetsbaserat drama om FBI-infiltratören Bill O'Neal (LaKeith Stanfield) som spionerar på Black Panther ledaren Fred Hampton (Daniel Kaluuya) och lämnar heta tips åt FBI. Filmen är detta årets "BlacKkKlansman" i att båda filmerna har en svart person som infiltrerar en organisation, de är baserade på en sann historia och bägge filmerna har fått mycket uppmärksamhet. Det råder också gott i att båda filmerna är riktigt bra.
Alla skådespelarna involverade i filmen är fantastiska, framförallt LaKeith Stanfield som enligt mig är den bästa i filmen. Vi vet redan sedan innan att han är en begåvad skådespelare men jag tror nog han gör sin bästa insats i denna filmen. Vi ser hur han under filmens gång blir allt mer plågad och att han får sämre och sämre samvete desto mer tid han spenderar med Fred Hampton.
Daniel Kaluuya som är favoriten till att vinna en Oscar för bästa manliga biroll gör också en av hans bästa insatser som skådespelare. Hans tal som även syns till i trailern är ett som man sent kommer glömma.
Det är berättandet av denna historian som gör att "Judas and the Black Messiah" blir en av de mer minnesvärda filmerna om rasism på senare tid. Vi brukar alltid få minst en sådan film per år sedan 2012 men många av dem faller lite i glömskan då de inte har det där extra som krävs för att bli en minnesvärd eller fantastisk film. Men denna filmen har de elementen i sig, inte bara tack vare skådespelarna och den sanna historien som engagerar.
Regin ifrån Shaka King (och detta är bara hans andra långfilm) är väldigt bra. Han vet vilka vinklar som fungerar bäst, han kan det perfekta tempot för historien, han vet vart han ska peka kameran och att han behöver inte överdramatisera vissa saker för historien berättar sig själv. En av de bästa scenerna involverar slutet och hur kameran väljer att fokusera på en viss person och stannar kvar i ansiktet och låter denna personens skådespel få tala sitt tydliga språk.
Även ifall Oscarsgalan har med filmen i år, är det en 2021 film för mig därav kommer den inte finns med på min 2020 lista. Det blir dock intressant och se om den håller tills jag ska göra min 2021 lista och den kan nog mycket väl hålla i sig hela vägen. Jag hoppas allt fler personer väljer att se denna filmen för den berättar väl, är väl regisserat och väl skådespelat. Den har alla element som gör en bra och stark dramafilm.