Synopsis
Detta är den sanna historien om Billy Hayes. En naiv, ung amerikan som försökte smuggla ut några gram hasch ur Turkiet, och blev dömd till 30 års fängelse. Men det är inte vilket fängelse som helst han hamnar i. Tortyr och misshandel övertygar honom att det enda sättet att överleva detta är att fly. Följ med på en resa till helvetet, där man degraderas till ett djur och ingen vet om man kommer att överleva till nästa dag."Alan Parker's starka regi skapar ett fängslande fängelsedrama"
"Midnight Express" är regisserad av den nyss bortgångne Alan Parker och skriven av ingen mindre än Oliver Stone. Alan Parker hade en intressant karriär som regissör då han verkligen gjorde lite vad han kände för. Han har både musikaler, tunga drama, krigsfilmer etc. Detta är en film som lutar mer åt det tunga drama hållet. Den är baserad på en sann historia och har med åren fått en del kritik, inte minst ifrån Turkiet själva.
Det känns lika bra att prata om elefanten i rummet. Och det är att filmen har blivit ökänd för sitt sätt att porträtta Turkiet och dess invånare samt polisbrutalitet på ett negativt sätt. Något som även den riktiga Billy Hayes har varit frispråkig om att filmen inte är den sanna historien. Det faktum att filmen nog bara visar 20-30% av vad som faktiskt hände på riktigt är nog en mer sann beskrivning.
Men som alltid med filmer som är baserad på sanna historier kommer friheter att tas från verkligheten. Så har det alltid varit och kommer alltid vara.
Däremot så finns det en intressant debatt kring filmen om vare sig dess porträtt mot turkar och fängelse i allmänt är den rätta vägen att gå. Självklart kommer det bli en smutskastning mot landet och än idag finns det folk som inte åker till Turkiet och nämner denna filmen som en av anledningarna. Jag tror inte man ska gå efter en film för att basera hur vida ett land är på riktigt eller inte, då känner jag bara personen är något dum. Men det faktum att den är baserad på verkligheten, gör att sättet den porträttar turkarna kan få fel avsikter för man har redan i bakhuvudet att detta hände på riktigt. Jag är inte rätt person att säga var gränsen går och vad som är rätt och fel, när det kommer till att göra den rätta porträtt bilden. Kanske hade filmen inte varit lika gripande och spännande om man hade visat ett snällare fängelse. Kanske hade folk sett turkar på ett annat sätt hade filmen visat en godare sida än den som visas nu.
Nu när jag fått det ur mig, hur är filmen som helhet? Den är faktiskt väldigt bra. Alan Parker lyckas måla upp en bra spänning och en viss traumatisk och klaustrofobisk känsla i vissa scener. Alla sidokaraktärerna gör bra insatser, den mes minnesvärda är uppenbart John Hurt som fången Max. Även kul med en ung Randy Quaid i en seriös roll. Allt ifrån klippningen, till fotot och regin är nog filmens starkaste sida i mitt tycke.
Brad Davis som Billy Hayes är fantastisk. Troligtvis hans bästa roll han någonsin gjorde i hela sin karriär. Enda kruxet jag har med filmen är hur lätt den vill vi ska sympatisera med Billy. Han har trots allt gjort något olagligt som han ändå bör straffas för. Så jag kunde inte riktigt känna av sympati att det var synd om honom, i alla fall inte i början av filmen. Även den riktiga Billy Hayes har i sin bok (som filmen är baserad på) samt i massvis intervjuer sagt att han inte ser sig själv som en syndabock. Utan att han gjorde något dumt och olagligt och med allt rätt förtjänade han sitt straff.
Jag kan gott rekommendera "Midnight Express" för de som inte har sett den. Den är ändå en välgjord, spännande och gripande film i det stora hela. Inte minst från regin, klippningen och fotots sida som lyckas bygga upp fängelset nästan som en karaktär. Jag hade dock svårt att sympatisera med Billy i början, trots det gör Brad Davis en fantastisk insats i huvudrollen. Hela debatten angående porträtten mot turkar får man själv avgöra om det är till filmens starka sida och fördel, eller om det bör finnas en diskussion angående hur det var på riktigt. Oavsett när det kommer till fängelsefilmer är detta en av de mer sevärda, fast inte min personliga favorit eller en av de bästa.