Synopsis
En kattstam som kallas Jelliclesna måste årligen bestämma vilken som ska gå upp till Heaviside Layer och komma tillbaka till ett nytt Jellicle-liv."KAT(T)ASTROF!"
Det är något fascinerande att se en film med en budget på 95 miljoner dollar gå upp på biografer runt om i världen, höra den hårda kritiken om vilken hemsk film det är samtidigt som den floppar kolossalt. Att sedan bevittna det med egna ögon och att sedan försöka intala sig själv att det man precis har sett existerar och någon väldigt högt uppsatt person på Universal ansåg detta var en briljant idé. Jag har aldrig sett musikalen "Cats", men denna filmen är något av de mest horribla jag sett på väldigt länge, både innehållsmässigt och effektmässigt.
Till en viss del rekommenderar jag nästan folk att se detta för att bevittna något som man inte ens kan hitta på i sina värsta mardrömmar. Men sen kommer jag på att denna filmen inte alls förtjänar några pengar som helst utan att industrifolket ska lära sig vad som fungerar och inte fungerar.
Låt oss börja med effekterna som är bedrövliga rent ut sagt. Det man ser i trailern och befarar är slutprodukten är slutresultatet nästan likadant. Det är väl lite bättre i filmen, men det ser ju fortfarande förskräckligt ut. Det är inte bara läskigt, det är bara fult renderat överlag och inte övertygande alls. Det ser mer ut som man ej visste om man ville göra det 100% animerade katter eller inte, så man hamna någonstans mittemellan med människoansikten och händer i datagjorda kattkroppar.
Även de visuella bakgrunderna är väldigt tråkiga att kolla på. Det mesta är mörkt med gatubelysning, men utan något visuellt öga bakom kameran så allting blir bara platt. Det märks så tydligt också att de alla står framför en green-screen och sjunger och dansar.
Jag hade också kunnat säga det är skrattretande dåligt, men inte ens så långt kan jag gå. Mycket utav tiden satt jag och var väldigt uttråkad. Detta då filmen inte egentligen har någon handling. Vi kastas in i denna kattvärld den första bildruta och sedan är det bara en massa katter som introduceras genom att sjunga en sång och sedan försvinner dem.
Där är väl typ en handling i det att en ond katt vid namn Macavity vill komma till Heaviside Layer där alla katter som är med i Jellicles en gång om året bestämmer vem som får åka dit och komma tillbaka i ett nytt liv. Men även då sträcker jag verkligen på ramen här, då detta aldrig riktigt är en röd tråd genom filmen. Men vad jag har förstått ska musikalen inte ha någon handling alls heller och filmen har tryckt på ännu mer för att en tittare som jag ska få något utav det. Men jag fick fortfarande bara en massa katter som sjöng och dansade och det var filmen i sin helhet.
Tonen i filmen är också överallt. James Corden och Rebel Wilson är uppenbart comic-relif och filmen kan stoppa musiknumren mitt i för att de ska göra någon typ av skämt (det är för övrigt inte roligt). Sedan har du Judi Dench, Jennifer Hudson och Ian McKellen som går all-in i sina insatser, varpå Ian McKellen verkligen går in i rollen som katt. Medan Jennifer Hudson verkligen tror på en Oscarsnominering i sin insats. Det går inte att ta henne seriöst när hon sjunger Memory på grund av effekterna. Alla andra agerar mer som att detta är en vanlig film men tar det ändå seriöst. Så det blir bara så udda med allt skådespel som inte ens mixas väl.
Jag hade kunnat ge filmen cred för musiken och dansnumren då det trots allt är en musikal. Men även där har jag svårt att ge beröm. Alla låtarna är ju uppenbart från musikalen. Men utöver Memory och Mr. Mistoffelees låtarna, är där ingen som jag i skrivande stund har i huvudet eller ens minns. Och att jag gillar de två låtarna ger inte filmen plus i kanten, då musiken och låtarna är tagen just från musikalen och är inte gjorda för filmen alls.
Även dansnumren är tråkiga att titta på. Filmen vill konstant ha närbilder och aldrig några helbilder, så charmen och det som gör ett dansnummer går även förlorat här. Kanske för att de visste att effekterna inte höll måttet med den budgeten de hade, så de försökte dölja så mycket de kunde genom att köra närbilder så mycket som möjligt. Kollar man extra noga man kan se vid fötterna att en del effekter inte är klara.
Filmen "Cats" är ett praktexempel på varför vissa saker ska förbli musikaler och inte fungerar att omvandla till film. Effekterna är horribla, där är ingen handling, tonen är överallt specifikt med alla skådespelarna som agerar så olika gentemot varandra, en visuellt ful film att kolla på, låtar som är bortglömda och överlag en väldigt tråkig film. Hade de varit att jag skratta åt den hela tiden för hur usel den var, hade det varit något helt annat. Men inte ens det nöjet fick jag av den. Jag hoppas detta blir en läxa för vissa personer i industrin, men även att filmen kan fungera att lära ut på filmskolor att så här får det inte gå till och så här gör man inte. Fascinerande på sätt och vis att se slutresultatet, men ack vilken bedrövlig resa att ta sig igenom.
"Cats" har biopremiär 17 januari