Black Christmas

Detta är den andra remaken på den klassiska "Black Christmas" filmen från 1974. Egentligen har det inte behövts en remake på den filmen alls, då den fortfarande håller än idag och är en tidlös klassiker inom skräckgenren. Den gör allting rätt för att skapa stämning, mystik, obehag och är rent av väldigt skickligt gjord. Remaken från 2006 är inget vidare, mer än att den försöker ösa på mer med sina färger och går en mer blodig väg. Vem hade trott att den från 2006 inte är den sämsta remaken av "Black Christmas", nej det går till denna 2019 versionen som är något av de sämsta jag sett från i år.

Jag undviker alltid att inte bli politisk i mina recensioner. För politik och film hör inte hemma i samma diskussion, även ifall filmen är politisk av sig och det är ibland ett svårt ämne att vika sig undan från. Men när din politik är det enda viktiga och det som du lägger energi på, för att sedan göra en film runtom politiken då har man ett problem. Detta är ingen dokumentär, detta ska vara en slasher skräckfilm och det är en film om ett politiskt budskap om kvinnors jämlikhet och filmens sätt att porträtta män i samhället.
Man får absolut ha en film med dessa budskap, filmer har gjort det förr. Men när det blir din enda agenda och när filmen är så enformig och enkelriktad blir det svårt att ens ge den det, utan att bli lite förbannad. Filmen är upplagd precis som de kristna propaganda filmerna jag sett nu ett tag i ett par år från bolaget "Pure Flix". Bara att istället för religion, så är det om kvinnor och män och att alla män är svin och avskum och bara vill ha makt över kvinnorna.

Filmen ger aldrig någon balans och den hanterar det verkligen som en propagandafilm i upplägget. "Män är svin, våldtäktsmän, mördare, rövhål och alla förtjänar att dö". Där är bara en kille i filmen som är snäll, alla andra har ingen som helst värdighet i sig för det är män.

Men om jag kollar bortom allt detta politiska upplägg och kollar på morden så är detta också värre än 2006 versionen. Det är uppenbart en "PG-13" skräckfilm, men även då är det väldigt tamt. Där är knappt en droppe blod i filmen och morden klipper filmen ifrån. Så bara det att man går och betalar pengar för att se en slasher film utan att få se något, känns det som att man blivit lurad. I vanliga fall hade jag kunnat säga "filmen var inte bra, men morden var i vart fall kreativa och coola". Men inte ens det kan jag ge filmen.

Regissören Sophia Takal har några intressanta kameravinklar i filmen. Det märks att i vissa scener har hon tagit inspiration från 70-talets skräckfilmer med hur kameran rör sig och att där finns en eller två långa tagningar. Det är helt klart det bästa med filmen och jag hade hoppats mer på att hon fokuserade mer på att göra en bra slasher film, än att bli politisk och föra sitt budskap före alt annat.

Att kalla "Black Christmas" för en skräckfilm är verkligen att ge den för mycket cred. Där finns ingenting som är läskigt här för fem öre. Filmen trots sin korta speltid rör sig väldigt sakta framåt. Detta då filmen lägger sin politik och samhällskritik före allt annat än handling, karaktärer och mord i sin skräckfilm. Man får absolut ge undertoner och ha det i bakgrunden av sin film. Men när det är den enda agendan filmen har och det är lika enformigt och enkelriktat som en kristen propaganda "Pure Flix" film är det illa. Jag tänker inte säga hur det slutar, men där är något som involverar magi också vilket bara gör det skrattretande uselt med. Vem hade trott att året då vi får en film om en app som mördar folk inte är den sämsta skräckfilmen är det verkligen illa.