Synopsis
Filmversion av prisbelönta musikalen. "Matilda" berättar historien om en extraordinär tjej som beväpnad med ett skarpt sinne och en levande fantasi vågar ta ställning för att ändra sin historia med mirakulösa resultat.
"Kommer gå hem hos hela familjen, de som älskar musikalen och boken"
Nya filmadaptioner på Roald Dahl's verk, verkar fått nytt uppsving. Vi hade den bedrövligt dåliga "The Witches" för två år sedan, nu Matilda på Netflix och nästa år kommer "Wonka" med Timothée Chalamet som en ung Willy Wonka. Jag hoppas detta innebär att vi inom en snar framtid kanske kan se en filmadaption på "Charlie and the Great Glass Elevator". Men denna versionen är inte bara baserad på boken, utan även en musikal. Därav namnet.
Detta kan jag gott säga, den är betydligt bättre än "The Witches" den saken är säker. Dock måste jag medge att där inte riktigt var någon sång som satte sig i huvudet på mig. Jag kan se möjligtvis barn nynna på låtarna. Men för mig var där inget som direkt stack ut. Möjligtvis balladen som Miss Honey (Lashana Lynch) sjunger eller "When I grow up" som sjungs i mitten av filmen. Annars var inget direkt minnesvärt med låtarna.
Grundhistorien är densamma. Jag ska dock säga att av alla Dahl's böcker så är "Matilda" en av de jag inte har läst. Har heller inte sett 1996 filmen regisserad av Danny DeVito. Men jag vet historien och jag känner till "scenarion" eller "scener" om man nu vill kalla de för det från boken och filmen. De finns även med här.
Kan tycka karaktären Matilda inte är sådär jättespännande huvudperson. Vet inte hur hon är i böckerna eller andra filmen. Men här tyckte jag inte det kändes särskilt intressant att följa henne. Vissa sidokaraktärer är mer intressanta.
Med en speltid på två timmar känns det lite långt ibland, men filmen har en distinkt stil som ändå gör att den är intressant att titta på. Dock märks det att regissören Matthew Warchus (som tidigare gjorde den fantastiska och förbisedda filmen "Pride" från 2014), är inspirerad av Paul King som gjorde "Paddington" filmerna som i sin tur var inspirerad av Wes Anderson.
Där är också en drös med CGI utspritt genom filmen och det är inte den bästa CGI eller mest övertygande. Men då det är en musikal och har denna saga känsla till sig, så gör inte det jättemycket egentligen. Självklart finner jag alltid dålig CGI distraherande, men samtidigt kan det också ge den där udda effekten att det inte händer på riktigt, därav kan det se ut lite hur som helst. Det är en dålig ursäkt, men det är en som kan hjälpas längs vägen.
Så en blandad kompott. Jag tror filmen definitivt kommer göra sitt jobb för den rätta publiken. Vilket är de som älskar boken, musikalen eller bara allmänt denna historia. Jag själv föredrar andra Roald Dahl adaptioner. Men det är en betydligt bättre film än mycket av det senaste vi fått baserat på hans verk, så det är ett steg i rätt rättning i alla fall.
