Synopsis
När Lara Jean Covey gör sig redo att lämna high school och börja vuxenlivet gör hon ett par livsomvälvande resor som får henne att fundera på hur livet med familjen, vännerna och Peter kommer att gestalta sig efter examen."Ett moget och bra avslut på denna trilogi"
Tredje och sista filmen i "To All the Boys" trilogin. Jag har inte skrivit någon recension på de två tidigare filmerna, men jag känner jag kan fatta mig kortfattad. Första filmen gillade jag, det är en av de bättre av alla dessa tonårs Netflix filmerna som kommit ut. Där fanns tydliga 80-tals referenser och känslor att man ville återskapa den subgenren. Samtidigt som vi har två fina huvudpersoner som man vill se bli tillsammans. En gullig liten film helt enkelt. Tvåan kände jag tappa gnistan och blev den klyschiga. Alltid när man introducerar en ny karaktär som ett romantiskt objekt och man gör triangeldrama blir det väldigt trött fort. Denna tredje filmen har inte samma charm som första, men är ett steg uppåt från tvåan. Mycket tack vare de mer mogna valen filmen gör.
Det märks man har fått följa dessa huvudpersonerna ett tag nu, då i denna filmen kommer de mer mogna och ansvarsfulla frågorna upp. I denna handlar de om att Lara Jean (Lana Condor) inte kommer in på Stanford och därmed inte kan plugga tillsammans med sin pojkvän Peter (Noah Centineo). Med det så tror man att filmen kommer visa att Lara Jean ljuger och att det är hela dilemmat i filmen. Men 10 minuter efter det att hon har ljugit berättar hon sanningen. Och reaktionen från Peter känns väldigt äkta och genuin. Sedan uppstår problemet att Lara Jean istället vill gå i New York och därmed kommer de vara ifrån varandra ännu längre.
Man tror att filmen kommer göra alla möjliga klyschor och att massvis med onödig drama skapas av detta. Men faktum är så tar sig filmen dessa ämnen som om det vore ett riktigt par som gick igenom detta. Vad är frågorna i att börja ett distansförhållande med någon man är störtkär i, när båda ens vägar leder annorlunda när vuxenlivet börjar. Jag uppskattade att filmen ändå tog denna vägen och hanterade det med värdighet, då detta är något par ofta stöter på i sina tonårsliv.
Uppenbart har filmen den typiska tredje akten när huvudpersonerna blir sura på varandra för att sedan bli sams. Vilket är filmens största svaghet. Där är även en sidohandling med Peters riktiga pappa som aldrig riktigt får utrymme att blomstra och känns mer som utfyllnad nu. Däremot gillade jag skådespelaren de valde till att spela hans pappa.
Jag säger inte dessa filmerna är fantastiska, men utav de tonårs romcom som finns idag så är detta en av de bättre filmserierna i mina ögon. Kemin mellan Lana Condor och Noah Centineo är väldigt bra och jag uppskattar filmens mer mogna riktning till det karaktärerna går igenom. Jag tycker detta är ett värdigt avslut på denna filmtrilogi. Det började bra, blev småskakigt i mitten för att sedan göra en fin landning. Lite som ett förhållande brukar gå igenom.