Synopsis
Den unga stjärnskottet Azhy Robertson spelar Oliver, en ensam ung kille som inte känner sig som någon annan. Han längtar efter att få en riktig vän och söker tröst och tillflykt i sin mobil och sin surfplatta, hans två ständiga följeslagare. När en mystisk varelse använder Olivers apparater mot honom för att bryta sig in i vår värld måste Olivers föräldrar (Gillian Jacobs och John Gallagher Jr) kämpa för att rädda sin son från monstret bakom skärmen."Bra element i en generisk skräckfilm"
"Come Play" är baserad på en kortfilm gjord 2017 vid namn "Larry" och i vissa länder har denna filmen just den titeln också. Detta är en skräckfilm om ett monster som vill ha en vän och använder sig utav modern teknologis som mobiltelefoner och iPad's för att kommunicera och ta del av vår värld. Det är uppenbart att filmen är en produkt av denna tiden och det är väl också det som gör att jag inte gillade den fullt ut.
Varje gång en skräckfilm använder sig utav dagens teknologi för att skrämma folk blir det oftast inte det. Med det sagt är detta fortfarande bättre hanterat än "Countdown" som kom förra året och var bedrövlig. För där är vissa saker med denna som jag kan gilla.
Regin tycker jag är starkare än manuset. Jacob Chase har en del intressanta kameravinklar han använder sig av. Där finns även en del långa tagningar som används till filmens fördel. Han överanvänder heller inte jump-scares, även ifall när de används är de 50-50 på om de används rätt eller bara fuskar med publiken.
Jag gillade idén att barnet är autistisk och därmed inte kan prata och måste kommunicera på annat sätt. Här är varför jag tycker denna filmen använder tekniken bättre än i "Countdown", för där är en mening till varför tekniken är där och varför Larry använder sig utav den. Även ifall jag fortfarande inte är något fan av det. Även slutet uppskattar jag då filmen går en väg som jag inte trodde den skulle göra och tyckte det var smått vågat. Vilket gör att filmen inte känns som en stor Hollywood studio står bakom den och styr och ställer. Det känns som att detta är regissörens sanna vision och så han vill berätta den.
Tyvärr är där många saker som är förutsägbara och klyschiga inom skräckgenren. Framförallt monstret Larry är inte ett dugg läskig. Designen ganska så tråkig och tycker illusionerna i berättelsen är mer obehagligare än ett CGI monster. I vissa avseenden fick jag lite "The Babadook" känslor och det är en betydligt bättre film än detta. Jag kunde heller inte sluta tänka på att huvudpersonen är så lik Danny ifrån "The Shining".
Överlag är detta inte en kass skräckfilm egentligen. Men det är inte riktigt där för att vara en särskilt intressant eller bra en heller. Där är element i den som jag gillar och uppskattar. Medan i andra ställen påminner den om vilken annan skräckfilm som helst.
