
Synopsis
Äventyret jagar detektiven Enola Holmes till Malta, där personliga och professionella drömmar krockar i ett fall som är mer invecklat och förrädiskt än något hon tidigare har mött.
"Mysteriet som tappade sin charm"
"Enola Holmes 3" är kanske den sista filmen i denna trilogi, eller så fortsätter de göra dessa filmerna tills de känner sig klara eller när skådespelarna inte orkar mer. Det är öppet för att göra flera filmer då allt du behöver förlita dig på är ett mordmysterium och bra gåtor.
Jag var ändå någorlunda positiv till de två tidigare filmerna, då de hade en viss charm trots bristande manus. Skådespelarna hjälper mycket, och klippningen och miljöerna bidrar till att göra filmerna mysiga och charmiga för vad de är.
Den här gången saknar jag lite detta. Kanske för att det är en mer renodlad hämndfilm (och inte en särskilt bra sådan) än ett mysterium. Vi vet redan knappt halvvägs in i filmen vem som ligger bakom allting (kanske inte förvånande om man kollar postern eller ser trailern), och det är resten av filmen.
Min vän, som jag också såg den med, konstaterade att genom att ha filmen utspela sig på Malta och inte på Londons gator, försvinner mycket av det som ger charmen och att London i sig är en viktig huvudingrediens för helheten.
Detta gör att jag tycker att detta är den svagaste av filmerna i hela serien och den har inte mycket omtittvärde för mig alls.
Där finns små klipska scener som påminner om de två tidigare filmerna. Klippningen är fortfarande i samma stuk och somliga av skådespelarna håller fortfarande ihop en del (Henry Cavill, du förtjänar bättre filmer).
Men det är inte tillräckligt för att jag ska säga att det är en bra film. Jag skrattade ändå emellanåt över det klyschiga manuset och dialogerna.
Mycket förvånad över att detta är från samma regissör (Philip Barantini) och manusförfattare (Jack Thorne) som gjorde "Boiling Point" (filmen och serien) och "Adolescence" för det känns inte alls som samma talanger.
Har man sett de två tidigare filmerna kan man se denna för att få ett fint avslut på vissa saker. Men om man sett de två tidigare och avskydde dem eller om de inte gav någonting, så missar man inte mycket genom att skippa denna.






