Synopsis
"Scen för scen identiskt som den animerade"
"How to Train Your Dragon" är DreamWorks första live-action remake av en av deras animerade filmer. En trend jag hatar oerhört mycket och hoppas dör ut snart. För det finns oftast en anledning till varför en film är animerad och inte bara för att sälja den till barn. Det finns saker du kan göra i animation som inte går i live-action, och det är en del av berättandet i filmen.
För mig är första "How to Train Your Dragon" den bästa filmen från DreamWorks Animation, där även tvåan finns i topp 5 och tredje filmen i topp 10. Så jag är en person som älskar den animerade versionen och var skeptisk till hela denna idé.
Först några positiva saker.
Fotot är faktiskt ganska bra här, med riktiga platser vid berg och hav. Även om det är en datagjord drake som vår huvudperson flyger på, så är en del av bakgrunden och miljöerna de flyger vid riktiga, och det gör det hela ännu mer episkt och trovärdigt. Jag såg inte filmen i IMAX, men jag kan tänka mig att dessa scener blir extra snygga och episka i det formatet.
Det andra är att skådespelarna de valt gör rollerna bra.
Mason Thames som Hiccup var ett väldigt bra val för live-action-varianten, och han fångar karaktären mycket bra. Om de planerar att göra uppföljarna i live-action också (vilket de med största sannolikhet kommer att göra) så ser jag fram emot att se honom växa i rollen, precis som i de animerade filmerna.
Även Nico Parker som Astrid tyckte jag fångade hennes envishet men också nyfikenhet väldigt bra, och även om jag alltid kommer att föredra att man rollsätter Craig Ferguson i allting, så gör Nick Frost en bra Gobber han med.
Kul också att man behåller Gerard Butler som Stoick, och han lyckas förmedla känslorna lika starkt och bra här tillsammans med Mason Thames i deras far-och-son-scener. Jag köper deras kemi tillsammans.
Musiken är också lika fantastisk som alltid. Jag lyssnar på soundtracket än idag emellanåt när jag känner för det. Men det leder mig också in till huvudproblemet jag har med filmen.
Musiken är densamma, och det är också hela filmen. Det är 99% scen för scen-kopia av den animerade, med samma dialoger och samma kamerabilder. Så vad är då poängen när jag redan har sett detta förr? Om man inte har något extra att tillföra, vad är då poängen förutom att bolaget ska tjäna pengar?
Jo, det finns en sak de lägger till som en extra grej, och det är att Snotlout har samma problem med sin far som inte ger honom någon respekt eller bara rent av ignorerar honom. Men vi har redan huvudhandlingen som handlar om Hiccup och hans försök att få sin pappas respekt. DET ÄR HELA POÄNGEN OCH RESAN MED HUVUDPERSONEN I FILMEN!? Så varför lägga till en sidohandling med Snotlout med exakt samma problem som sedan bara löser sig på några sekunder i slutet? Totalt meningslöst och ett slöseri med tid.
Ett argument kan vara att det vore coolt att se filmen i live-action-format, och jag kan förstå den logiken.
Men det finns två problem där som jag inte tycker att de tar tillfället i akt.
Det ena är att designen på drakarna är identiska, nästan som att de bara har tagit inserts från den animerade filmen och sedan klistrat in dem i denna. De har såklart piffat upp det så att det ser lite mer "realistiskt" ut, men designen är klart och tydligt identisk.
Det andra är, och detta är varför den animerade filmen slår denna i hästlängder och varför animationsmediumet kommer till sin rätt, actionscenerna. Som jag inte alls tycker var lika bra hanterade eller gjorda här. De är inte lika snabba eller klippta lika rappt, vilket gör att det blir lite segt med actionscenerna när drakarna attackerar. De försöker nästan göra actionscenerna något realistiska, men när du har datagjorda drakar som inte ser realistiska ut för fem öre flygande runt blir det en udda kontrast till allting. Jag kände bara att detta var huvudanledningen till varför filmen var animerad från första början och inte live-action.
Men jag kommer säkert att vara i majoriteten. Många kommer att se det som nostalgiskt (även om vi bokstavligen hade tredje filmen i filmserien för bara sex år sedan). Självklart finns det scener som fortfarande är fina, och skådespelarna gör ett bra jobb. Jag älskar fortfarande Toothless och Hiccup tillsammans, och jag skulle ljuga om jag inte fick gåshud under flygscenen.
Men det fanns inget här som enligt mig rättfärdigar varför detta behövde vara live-action eller vad den fyller för syfte mer än att tjäna pengar och få familjer att bli nostalgiska.
