Synopsis
"Gav mig David Lynch vibbar på ett bra sätt"
"I Saw the TV Glow" är en unik och udda film. Lite som en David Lynch-inspirerad film med förkärlek till 90-tals serier, framförallt "Buffy the Vampire Slayer". Det är inte en film för alla och även jag medger där är säker med den som gjorde mig förbryllad och förstod inte allt. Men som med mycket av David Lynch så förstår jag inte allt, men älskar resan jag tar.
Filmen höll mig intresserad från början till slut. Jag gillade sättet de berättar den och hade hört att det var en långsam film inför jag såg den. Men ärligt talat har jag sett långsammare filmer från i år och tycker ändå den lyckas skapa en bra atmosfär. Vilket gör att jag kan acceptera det långsamma tempot mer då atmosfären och stämningen överlag under filmen ger en viss effekt.
Återskapandet av 90-talsserien ska de ha fem av fem för. Tydligen spelade de in det i 35mm för att senare överföras till både VHS och Betamax.
Där är även en scen i filmen som ska vara från serien som är en av de obehagligaste scenerna från i år.
Brigette Lundy-Paine som jag sett i andra saker förr, men inte gjort något större intryck. Levererar filmens bästa insats.
Det finns säkert många saker man kan läsa av från filmen och som sagt jag förstod inte allting. Men jag diggade verkligen resan jag fick av filmen och tycker även om det inte är en av de bästa är det helt klart en av de mest minnesvärda.
