Synopsis
Den fjärde och än så länge sista uppföljaren som gjorts till "The Toxic Avenger" och enligt många anses detta vara den riktiga uppföljaren då det är den bästa sedan första filmen. Jag håller definitivt med. Tillbaka är splatter, tillbaka är den absurda sjuka humorn och tillbaka är naket. Allting det som vi förväntar oss från Troma finns här. Även Sgt. Kabukiman N.Y.P.D. har en relativt stor roll.
Idén av två olika dimensioner är ganska kul, men de leker inte så mycket med idén. För de ska ha mer utrymme till allt det jag nämnde ovanför. Resultatet av hur Toxie kommer tillbaka till sin egen dimension är dock ganska roligt.
Att man också lyckats få Stan Lee att göra berättarrösten i början och slutet av filmen förtjänar att nämnas. Vilket känns passande då James Gunn började sin karriär via Troma och dyker även upp i denna film som en professor.
Det är även ganska kul att filmerna inte förhåller sig till någon kontinuitet då de byter skådespelare för varje film, så alla karaktärer är i samma ålder hela tiden. Även Claire som gick igenom en ögonoperation i förra filmen är här återigen blind och lika gammal trots att det är 11 år mellan filmerna.
Masken dock på Toxie tycker jag är den sämsta här, även jämfört med tvåan och trean. Men inget slår första filmen så enkelt är det bara.
Jag skulle säga, skippa tvåan och trean och hoppa direkt till denna om man nu vill fortsätta se Toxie på nya äventyr. Men ärligt talat, ettan är perfekt som den är så det räcker med att man bara har sett den också.
