Synopsis
"Ett smart och bra filmskapande"
"The Zone of Interest" är skriven och regisserad av Jonathan Glazer baserad på novellen av Martin Amis. Jonathan Glazer har tidigare gjort "Under the Skin" med Scarlett Johansson. En film jag verkligen avskydde när jag såg den och inte sett om den. Så även ifall det är en hyllad regissör, så är det en regissör jag inte är jättebekant med och av de jag sett har de inte varit i min smak.
Den här filmen är betydligt bättre för mig än "Under the Skin" och är inte lika "artsy" i sitt berättande. Även ifall utförandet av storyn är annorlunda från vad du är van vid med en sådan här film möjligtvis. Men jag tycker ändå att utförandet av filmskapandet hjälpte berättandet. För i det stora hela är ljudet en central del av hela filmen.
Vi ser aldrig koncentrationslägret mer än murarna, eller rök från skorstenarna. Vi vet vad som händer bakom de där murarna, men vi ser det aldrig. Däremot hör vi det och att se denna familj låtsas som ingenting. De kan ha ett kalas med gäster bjudna över, de är ute med hunden, barnen leker, de äter. Dessa simpla sakerna vi ser, samtidigt som vi vet vad som händer 50-100 meter därifrån är i sig förbannat läskigt och påverkande.
Betyder det att de funkar för en film med en speltid på 105 minuter? Det är frågan jag själv ställer mig och jag är fullt medveten om att detta är älskat av kritiker och tittare som kommer att se den vara ganska positiv och lyrisk.
Men för mig så fattar jag poängen efter en halvtimme och efter det blir det lite samma visa igen.
Det är inte förrän vid tredje akten filmen bestämmer sig att där ska vara en vändning i handlingen, där Rudolf Höss (Christian Friedel) får order om förflyttning och detta tas inte positivt av hans fru Hedwig Höss (Sandra Hüller). Då kände jag att där hände mer till filmen och jag kunde engagera mig lite mer än bara det andra.
Vi får även scener utanför huset och i en annan stad.
Jag erkänner också att de sista 5 minuterna är ganska smarta och en av de bästa aspekterna med filmen. Ett av de mer minnesvärda sluten från 2023.
Så det är en film där filmskapandet och idén av hur de filmar och använder ljudet är mer minnesvärt än själva storyn. På 105 minuter blir det lite för långt för sitt eget bästa i mitt tycke. Men den får ett ryck vid tredje akten.
Jag trodde jag skulle gilla detta mindre än vad jag gjorde, men precis som med "Poor Things" så kommer detta inte vara en av mina personliga favoriter från 2023 även om jag kan uppskatta det originella bakom den.
