Synopsis
"Extremt underhållande med en stark David Dastmalchian i huvudrollen"
Varje filmfestival är där alltid en så kallad "joker" med i mixen. Den filmen du inte alls planerat att se, eller ens hört talas om. Men bara via skådespelarna, eller handlingen, eller de involverade så får man upp ögonen för en specifik film. Man vet inte hur bra det kommer bli då ingen trailer finns och allt du har att gå på är synopsis och de involverade i filmen. Har man tur finns där några recensioner ute. I år var det "Late Night with the Devil" för mig.
Jag är jätteglad att jag såg denna film, för jag hade jättekul med den och blev underhållen. Detta var en fin överraskning att avsluta dagen på.
Vad jag gillar med filmen är att allting utspelas i "realtid" som att det vore en riktig talk-show. Reklamerna är lika långa och segmenten under en talk show är lika långa de med.
På så sätt och vis kan man därför dra jämförelser med till exempel "Ghostwatch" som jag recenserat här på sidan via skräckmånaden. Eller "WNUF Halloween Special" som jag ännu inte sett. Så konceptet har gjorts förr, men det funkar så väl när det görs rätt och kan bli riktigt underhållande.
Den autentiska känslan att fånga 70-talet, tycker jag de lyckas väldigt bra med, för man ska ha i åtanke att detta inte är en film producerad av någon stor filmbolag. Detta är helt och hållet indie och finansieringen är från en rad olika bolag som nästan blev komiskt i början över hur många som varit med.
Effekterna är också ganska bra för det mesta. Där är ett par märkbara CGI effekter, men med tanke på budgeten klandrar jag inte filmskaparna för detta alls. När de väl kan så använder de praktiska effekter så mycket de bara kan och sådant gör mig bara glad.
David Dastmalchian i huvudrollen är exemplarisk och jättebra. Det är ingen förvåning att han är en jättebra skådespelare, det är bara synd han aldrig får huvudrollerna i de stora filmerna utan alltid blir slängd som en sidokaraktär. Men här så är han perfekt i rollen som värd för talkshow programmet, där han både kommer av sig som girig skitstövel med en viss sympati bakom sig. Något David Dastmalchian visat i tidigare roller han kan göra riktigt bra.
Om det är något filmen inte riktigt lyckas med är det de sista 10 minuterna. Något många skräckfilmer har gemensamt när det handlar om en person besatt av en demon. Jag trodde att filmen skulle göra en grej och som jag tror hade varit till dess fördel. Men istället blir det för flummigt för sitt eget bästa och den tappar mig faktiskt rejält.
Det påverkar inte filmens helhet då allt upp till dess är underhållning. Men det är surt att slutet är också det man lämnar med filmen.
Jag hade också önskat att filmen inte bara visade oss bakom kulisserna scener medan det var reklampaus. Utan att vid något tillfälle de hade varit så pass kreativa att de återskapat fejkreklamer i 70-tals anda.
Det kanske hade varit för distraherande att ha ett segment mitt i bara sådär, men det är bara en preferens jag hade velat se. Även ifall det inte passar in i berättandet.
Jag har sagt det förr, jag säger det igen. Australien är ett underskattat land när det kommer till skräckfilmer.
