Anatomy of a Fall

"Anatomy of a Fall" är ett 150 minuters långt franskt rättegångsdrama. Om det inte tilltalar er alls, så tror jag inte denna filmen är för er. Men jag blev förvånad över hur elegant denna filmen var hanterad från regissören Justine Triet, som också skrev manuset tillsammans med Arthur Harari. Det är som att bevittna en äkta domstols rättegång där kamerans rörelser påminner starkt om en dokumentär.

Sandra Hüller som spelar mamman som blir misstänkt för mord, gör en av detta årets bästa skådespelarinsatser. Tillsammans med Greta Lee förtjänar de båda två en nominering vid Oscarsgalan och är nog inte särskilt långsökt heller. Milo Machado Graner som spelar sonen är den bästa barnskådespelaren i år och en av de bästa jag sett från 2020-talet bland barn.

Men det hjälper också att jag är extremt svag för rättegångsdrama. Var sig filmen är dålig, okej eller bra så finns alltid den aspekten som jag bara älskar. Denna film levereras på den fronten också fläckfritt.
Det är flera scener där vi befinner oss i rättssalen och den längsta är nog upp emot en timmes tid. Såklart är dessa scenerna det bästa med filmen. Det blir också mer och mer påtagligt ju mer av bevisen som tas upp om vare sig hon faktiskt mördade sin man eller inte. Det är som att man själv är åskådare i salen och tittar och lyssnar på alla bevisen.

Det som inte gick hem hos mig lika starkt var slutet. Jag hade velat ha ett mer minnesvärt och kraftfullt slut än det som var. Det lutar mer åt hur vi brukar se europeiska filmer överlag, men här känns det nästan lite anonymt när allting annat var så förbannat bra och minnesvärt. Vid en omtitt kanske det förstärks.

Om detta låter som din typ av film rekommenderar jag verkligen att se den, då det är en av årets bästa och en riktigt bra rättegångsfilm. För de som inte är intresserade av detta alls ser jag ingen anledning att filmen skulle vända på detta, speciellt när speltiden klockar in på 150 minuter. För jag började känna av tiden lite efter två timmar ungefär.