Jag vill ge ut en förvarning att denna text kommer innehålla spoilers. Så har ni inte sett filmerna är detta er varning!
Den nya Indiana Jones filmen är ute och därför tänkte jag det är perfekt tillfälle att rangordna filmerna, så som jag gillar dem. Från sämst till bäst. Detta då jag älskar originalfilmerna, men också att karaktären Indian Jones betytt en del för mig när jag växte upp, samt är en av mina absoluta favoritkaraktärer i film någonsin.
Åter igen tänk på att detta är bara min personliga åsikt och inget som är skrivet i sten. Med det sagt kommer här min rakning av "Indiana Jones" filmerna:
5. Indiana Jones and the Kingdom of the Crystal Skull (2008)
År 1957 trasslar Indiana Jones in sig i en sovjetisk komplott för att avslöja hemligheten bakom mystiska artefakter kända som kristallskallarna.
Som jag skrev i min recension till femte filmen, hatar jag inte denna som många andra gör. Det är helt klart den sämsta i serien, ingen tvekan om det och det som är dåligt är dåligt. Men där är glimtar och saker i den som ändå gör den helt okej i mitt tycke.
Första halvan är ganska bra och har den perfekta Indiana Jones känslan (mer så än femte filmen). Indiana Jones har mer kul här på sitt äventyr än i den senaste och idén att lägga in "utomjordingar" är inte så långsökt. Jag menar att en riddare som är 900 år gammal i en grotta är acceptabel men inte utomjordingar?
Men det är andra halvan där saker och ting går nedför. Alldeles för mycket dataeffekter som inte ens såg bra ut när den kom ut, löjliga stunder som är bara ett par sekunder ja, men som sticker ut väldigt mycket. Karaktären Mac. Att Indiana inte kan räkna ut att Marion är mamman till Mutt och ganska bortglömda skurkar trots att Cate Blanchetts utseende är minnesvärt. Men även att storyn bara blir mer och mer sämre ju mer in man kommer.
Som sagt, där är saker jag gillar med den och inte hatar den som många andra, men jag måste hålla med om att det är den svagaste i hela serien tyvärr.
Tråkigt också att detta är den sista Indiana Jones filmen Spielberg regisserar.
4. Indiana Jones and the Dial of Destiny (2023)
Så efter att ha smält denna lite denna veckan så har jag kommit fram till att de saker som inte funkar med denna gör att detta kan argumenteras att vara den sämsta i serien. Vem vet om ett år hur jag känner för den. Men det faktum att Indiana är en sur gubbe sitter inte rätt med mig. Det faktum att vi gör samma sak igen med Indiana som vi gjorde med Han Solo i "Star Wars - Episode VII". Jag är väldigt trött på denna kliché, för jag vet att jag inte är den enda som börjar känna detta för ikoniska karaktärer som dyker upp på bio igen senaste åren.
Men även hela slutet när de åker tillbaka i tiden till belägringen av Syrakusa där Indy säger att han vill stanna och inte har något i nutiden. För mig är detta att inte förstå sig på karaktären. Indiana i de fyra tidigare filmerna hade inte för en sekund haft det tankesättet att han inte bryr sig om historien ändras om han stannar kvar där. En karaktär som dedikerat hela sitt liv till historia, hitta artefakter och vidhålla hur mycket historia det ligger i dem. Hans klassiska citat "It belongs in a museum" har flera meningar bakom sig, men också summerar honom som karaktär. Att de åker tillbaka i tiden har jag inget problem med, vissa kommer ha det. Men återigen har hela denna filmserie redan från början handlat om övernaturliga saker.
Där är även en scen där Teddy följer efter i ett flygplan när de åker tillbaka i tiden och på planet ligger piloten och sover. Filmen tar aldrig upp igen att han precis åkt tillbaka i tiden och vad han bevittnat, han kommer behöva flera års terapi.
En annan sak som också bara släpps mitt i filmen är sidohandlingen där Indy är efterlyst för mord. Något man hade kunnat skrotat helt då det inte gynnar sig i någonting.
Helena var helt okej, hon växte under filmens gång även om jag hade svårt för henne i början och Teddy var totalt onödig. Skurken var helt okej men Mads Mikkelsen tar en generisk skurk på pappret och gör det så mycket bättre och mer minnesvärt. Sallah och Antonio Banderas karaktär är enbart förlängda cameos. Men Sallah har en av de bästa dialogerna i filmen.
Jag bara önskar att filmen hade mer kul med äventyret, allting känns så allvarligt inte minst Indy som knappt ler under filmens gång.
3. Indiana Jones and the Temple of Doom (1984)
Indy undkommer med nöd och näppe ett våldsamt slagsmål på en nattklubb i Shanghai, bara för att kraschlanda i Indiens regnskog där ondskans makter härjar. Barnen från en avlägsen by har kidnappats och används som slavar i en ointaglig gruva, och Indy måste rädda dem utan att själv möta samma fruktansvärda öde hos den onda Kali-sekten. Tillsammans med sin följeslagare Short Round och den motsträviga nattklubbssångerskan Willie Scott överlistar Indy de blodtörstiga skurkarna, och det går undan i svängarna när de jagas i en gruvvagn i den halsbrytande berg- och dalbanescenen.
Steven Spielberg har sagt att detta är den sämsta Indiana Jones filmen och han kan inte ha mer fel i min åsikt. Detta är den första uppföljaren som gjordes och är den mörkaste av dem alla och jag älskar verkligen det.
Det är även den film i serien som har mest känsla av "ett nytt fristående äventyr". Den tredje filmen blev mer ingrodd i karaktären Indiana och vi får mer bakgrund. Men detta är bara detta är vår huvudperson och detta är äventyret han är på. Båda två funkar för min del och det är en preferens man argumenterar än idag.
Jag gillar Short Round och är enligt mig en av de bästa sidokaraktärerna denna filmserie har haft. Desto mindre gillar jag Willie Scott som nog är den svagaste av alla kvinnokaraktärer som Indy haft med sig.
Men det är känslan denna filmen ger mig som jag bara älskar, visst jag älskar de andra två mer. Men det faktum att denna filmen under längre tid fick dåligt rykte och ansågs vara den sämsta även när fyran kom ut, håller jag inte med om. 80-tal deluxe med ett äventyr som är ett av de bästa som har gjorts. Filmer idag önskar de kunde vara den här filmen.
2. Raiders of the Lost Ark (1981)
Den handlingskraftige arkeologen ger sig tillsammans med sin självständiga och något svårhanterliga ex-flickvän Marion Ravenwood iväg för att finna den sägenomspunna heliga arken före nazisterna. Den halsbrytande kapplöpningen går genom Sydamerikas djungler, Kairos myllrande gator och en topphemlig ubåtsbas, och Indy tvingas utstå gift, fällor, ormar och förrädare för att nå målet. Arkens krafter släpps slutligen lösa, och Indy kämpar för att ligga steget före nazisterna.
Detta är ett mästerverk rakt igenom. En av de bästa action och äventyrsfilmerna som gjorts och introducerar oss till en av de bästa karaktärerna i filmhistoria. Det finns nog ingenting med denna filmen som är fel eller dåligt.
Indiana Jones är också heller inte gjord som någon superhjälte, även om orealistiska situationer inträffar i filmen. Harrison Ford var gjord och skapad för rollen och är enligt mig hans mest ikoniska och bästa roll (ja till och med mer ikonisk än Han Solo). Actionscenerna och hur man placerar dem är fantastiska och många filmer bör studera denna i hur man sätter upp en actionscen. Vilket bara gör mig mer ledsen när jag ser actionscenerna i de nya filmerna hur allting bara ersätts med effekter för det är "lättare".
Den ikoniska musiken av John Williams resulterar i det ultimata matinéäventyret som någonsin gjorts. Spielberg och Lucas kan ha gjort vissa dåliga saker i sina karriärer. Men det är filmer som bland annat denna som de kommer bli ihågkomna för och det folk kommer prata om i flera år framöver.
1. Indiana Jones and the Last Crusade (1989)
I prologen får vi se en ung Indiana Jones i ett av hans första äventyr. Det spännande filmeposet fortsätter, och den vuxne Indy ger sig av på ett farofyllt sökande efter sin far, den vresige doktor Henry Jones. Nazisterna är ute efter den heliga graalen och har kidnappat Indys far som är världens främste expert i ämnet. Följ Indy bland råttorna i Venedigs katakomber, i en hisnande luftstrid med nazistiska flygaräss och när han trotsar en framrusande skjutande stridsvagn. Graalen har makt att både ta och ge liv, och Indy och hans far kämpar mot klockan.
Det är alltid en debatt än idag vilken Indiana Jones film som är bäst. Denna eller "Raiders". Men vi kan nog alla hålla med om att båda två är mästerverk och jag själv ibland går fram och tillbaka. Men oftast så är där en ingrediens med denna som gör att jag tycker den är hårstrået vassare än "Raiders" och det är Sean Connery som Indy’s pappa.
Dynamiken och kemin mellan Harrison Ford och Sean Connery är oslagbar och en duo jag aldrig trodde var den perfekta kombinationen, men som jag kommer tillbaka till rätt ofta när jag tänker på klassiska duo par.
Actionscenerna imponerar fortfarande och storyn här är nog den mest engagerande av dem alla just för hur mycket Professor Henry Jones säljer in allting och jag delar med mig av hans entusiasm.
Det är en av mina absoluta favoritfilmer tillsammans med ettan och de är så ikoniska och fantastiska på sitt eget sätt.
Det går inte att förneka att originaltrilogin är på en egen nivå, framförallt ettan och trean. Att försöka återskapa det, till och med med Spielberg bakom ratten igen har visat sig att det inte riktigt går.
Som jag skrev i min recension för nya, så är detta det bästa avslutet för karaktären. Ridande mot solnedgången med sina bästa vänner och sin pappa mot nya spännande äventyr vid horisonten.
