
Synopsis
”Magic” Mike Lane (Tatum) har haft ett långt uppehåll från dansen, efter att hans företag gick i konkurs har han istället jobbat som bartender i Florida. Men plötsligt möter han den rika affärskvinnan Max (Hayek), som ger honom ett erbjudande han inte kan motstå. Tillsammans reser de till London för att sätta upp en dansshow, men allt går inte enligt planen och tillsammans stöter de på både problem och överraskningar.
"Hade behövt vara mer spektakulär och glansig"
Steven Soderbergh återvänder till den tredje och sista "Magic Mike" filmen för att avsluta denna trilogi som han startade i 2012. Det är ändå lite intressant att detta blivit en trilogi när det nog från början inte alls var tanken. Jag tycker första filmen funkar som en modern version av "Saturday Night Fever" att man gick in och förvänta sig skoj, humor och mycket dans. Men istället var det en mörkare och deppigare film, vilket kanske inte är så förvånande då Soderbergh gjort den.
Andra filmen är mer det publiken trodde ettan var med mer humor i sig. För mig personligen gillar jag båda två och tycker de kompletterar varandra.
Denna tredje filmen försöker göra en mix av de båda två, med varierande resultat. Det är nog inte någon större överraskning att jag tycker detta är den svagaste av alla tre. Jag tror också det beror på att trots att denna har lite av samma ton som första, känns den mest avlägsen från de andra två. Jag köper mer att ettan och tvåan är i samma universum, medan detta känns som en helt annan Mike där de som hände i ettan och tvåan nästan inte hänt.
Jag tror största problemet för mig är att Mike är helt själv i denna. Big Dick Richie (Joe Manganiello), Tarzan (Kevin Nash), Ken (Matt Bomer) och Tito (Adam Rodriguez) är inte med förutom ett Skype samtal i usle upplösning i en minut. För mig var en av de bästa aspekterna med de andra två filmerna kemin dessa karaktärerna har med varandra. Att humorn uppstod via dem och hur charmiga karaktärerna var. Jag står fortfarande fast vid att dansscenen i butiken i andra filmen är en av de roligaste scenerna från 2010-talet.
Nu har man tagit väck dem helt. Gjort Mike mer isolerad och har ett nytt kärleksintresse i Maxandra Mendoza (Salma Hayek). Tyvärr brydde jag mig aldrig om deras kärlek. De dansar bra och man märker där finns passion där, men det är inget som utstrålar något.
Jag vet inte, men för att vara tredje och sista filmen förväntade jag mig något mer spektakulärt med alla de andra karaktärerna tillsammans än någon scenshow i London med ett gäng nykomlingar ingen bryr sig om.
Filmen har också av någon anledning en berättarröst som pratar om dans och dess historia och hur den kopplas till Mike. Men den tillför absolut ingenting och är en av anledningarna till varför denna känns mer bortkopplad till de andra två.
Channing Tatum har fortfarande magen och rörelserna hos Mike. Det är nog den största behållningen i filmen. Tatum har spelat denna rollen väldigt konsekvent i alla tre filmerna och det närmsta som gör att det känns som en trilogi. Vissa dansnummer imponerar, framförallt sista i regnet med en ballerina.
I sin helhet hade detta kunnat sluta värre än vad det var. Men det är också en tredje film som inte känns nödvändig eller har mycket energi att ge. De andra två kändes mer sammanhängande med varandra, trots de två olika tonerna. Detta kändes inte så stort eller grandiost som jag hade velat de skulle vara. Men det är väl också Soderbergh i ett nötskal, att leka och experimentera med alla sina filmer främst. Ingen film är den andra lik även om det är en uppföljare.
Från början skulle den släppts direkt på streaming innan den gick upp på biograferna och ärligt talat, så hade den passat på streaming bäst.
