Synopsis
Emre är åklagare och ska påbörja sin nya tjänst i Yaniklar, en laglös stad som plågas av korruption och homofobi. De som sitter på makten gör allt för att behålla den och vill undvika nya ögon på sig och ytterligare problem, särskilt när missnöjet ökar till följd av den stigande vattenbristen. Detta är snart en del av Emres vardag och han tvingas stålsätta sig inför den press som snart finns på honom och på samma gång tro på det rätta, på rättssystemet han tjänar.
"Jättebra story berättande, med ett förvirrande avslut"
"Burning Days" är lite som förra årets "Yuni" som jag såg på festivalen. I det att jag inte hade hört talas om filmen innan, förrän jag såg hemsidan Letterboxd gjorde en sammanfattning av filmåret 2022. Där "Burning Days" låg högt på listan av snittbetyg av internationella filmer från 2022. Vilket såklart fick upp ögonen för mig när jag såg den fanns med i online utbudet.
Dock är detta inte på samma nivå som "Yuni" och man ska heller inte jämföra då det är två helt olika filmer, men jag gick in i båda filmerna med samma princip och vetandes.
Detta är i det stora hela en bra film om korruption, mystik och spänning paketerat som en mordutredning. Där är många scener som har den där klassiska "nagelbitare" moment och här finns mycket som påminner om en klassisk Hollywood film på samma nivå.
Filmskaparen Emin Alper har verkligen ett filmiskt öga. För han använder sig också mycket av metaforer och bildspråket att berätta historien.
Det är också det som blir filmens största nackdel, slutet. Större ambitiöst och öppet slut åt tittaren får man leta efter i en film från 2022. Jag googlade men hittade inga svar, mer än att det skulle symbolisera vissa saker. Men att en film som ändå fram till slutet ändå varit ganska så grundad i verkligheten och inte gjort något utöver det ovanliga eller artsy. Helt plötsligt göra något sådant, kommer som en blixt från en klar himmel.
Jag fattade inte slutet alls och jag vet inte om man måste vara turkisk invånare i landet för att verkligen förstå symboliken bakom det. Men baserat på vissa letterboxd recensioner efter att ha sett filmen på festivalen, verkar jag inte vara ensam i båten att tycka detta.
Utöver det, så är detta ett bra exempel på jättebra story berättande, bygga upp, skapa mystik och spänning och få tittaren att verkligen fundera. De är bara de där sista minuterna som jag kliar mig själv i huvudet åt.
