Operation Fortune: Ruse de guerre

"Operation Fortune: Ruse de guerre" skulle ha kommit ut redan förra året vid januari, innan den blev framflyttad till mars. Sen försvann den helt och hållet från bioreleaser och ingen information gavs ut. På sistone har det spekulerats om två anledningar, ena är att en av skurkarna i filmen är ukrainska och på grund av kriget var det för känsligt att släppa filmen. En annan och som jag tror är mer trolig är de finansiella problemen som bolaget STX har för tillfället som står bakom filmen.

Oavsett så har den anlänt, utan pressvisning eller ny marknadsföring för den i form av trailer eller så. Vilket får det att kännas som att filmen är katastrofalt dålig, men så är inte fallet. Guy Ritchie gör en lika underhållande agentfilm igen som han gjorde med "The Man from U.N.C.L.E.". Vi får klassiska bitar som vi har lärt oss att älska med hans filmer även i denna. Dialoger, klippning och kameraarbete.

I grund och botten är det inget märkvärdigt i sin story. Man har sett detta förr och den gör inget speciellt med den. Men det behövs inte egentligen, då filmen lyckas bjuda på underhållning annanstans. Det märks den försöker vara mer "Mission: Impossible" än "James Bond" men når såklart inte upp till de filmerna i form av action eller spänning. Men det är fortfarande sevärt.

Jag är ett massivt Jason Statham fan och han gör aldrig mig besviken. Vad jag gillar här, är att han blivit lite uppe i åldern så även karaktären spelas in i det. Han är fortfarande grym och kan slå ner flera personer. Men när karaktären bara vill få uppdraget avklarat så han kan fortsätta sin semester och ta det lugnt, där är även en bit där han är smått andfådd efter att ha sprungit i trappor. Gör det karaktären och Statham själv mer mänskliga och adderar till allting.

Men det är nästan sidokaraktärerna här som stjäl showen. Aubrey Plaza som jag har hyllat förr, tycker jag hamnar bra i sin roll här. Kanske hade velat se henne i mer actionscener än bara bakom skärmen. Men hon visar ändå att hon är en varierande skådespelare som kan göra tunga drama, action filmer och komedifilmer.
Hugh Grant som verkar gjort en 180 vändning i hans karriär på sistone är nog den största höjdpunkten här. Allt från skurkrollen i "Paddington 2" till en obehaglig typ i serien "The Undoing" eller en knasboll i Guy Ritchies tidigare film "The Gentlemen". Här får vi en udda skurkroll som verkligen inte kopierar det han gjorde i "Paddington 2" och gör helt sin egna grej.

Stort plus också att äntligen se Josh Hartnett tillbaka. Tror inte jag sett honom på stora duken på över 10 år nu känns det som. Han hade en mindre roll i Ritchie's förra film "Wrath of Man". Här får han möjligheten att spela filmstjärnan Danny Francesco som har ett minst sagt ego. Även här önska jag man hade använt hans karaktär lite mer i själva uppdragen, tror där är en period då han inte synts till alls under 10-15 minuter. Men när han väl är med, så är det tillsammans med Hugh Grant och deras scener ihop en annan film nästan tar plats och är minst lika underhållande.
Cary Elwes funkade udda nog extremt mycket bra i rollen som chefen som har koll på uppdraget och valt ut teamet. Jag trodde det skulle bli en tråkig roll att casta Cary Elwes i då han är en så charmig skådespelare med mycket energi. Men rollen kom väl till hands och han gjorde det bra.

Den största kritiken jag har mot filmen är slutet. Som nästan känns förhastat och icke-existerande. Där är ett klimax (typ) men där känns också som där är en del obesvarade frågor. Jag hängde nästan inte med om de hade löst hotet eller inte också vips började eftertexterna rulla. Det känns som att jag måste se om de sista minuterna på filmen när den kommer ut för streaming bara för att se om jag missat något eller om filmen bara ville sluta mitt i allting.

Så för mig var detta en underhållande tid. Jag var helt insatt i uppdraget och är ett Guy Ritchie och Jason Statham fan. Underbara sidokaraktärer med bra skådespelare, bra regi och ett klassiskt tempo vi har vant oss vid från Guy Ritchie. Är väl kanske inte jätte originell, men jag ser hellre Ritchie göra denna typen av filmer än en massa högbudget studio filmer där han hamnar helt fel.