Synopsis
Det är tidigt 80-tal på den irländska landsbygden. Den tystlåtna flickan Cáit har skickas till en fosterfamilj över sommaren. På gården möts hon av en ömhet som hon aldrig upplevt tidigare men även av hemligheter.
"Berörde betydligt mer än vad jag var beredd på"
"The Quiet Girl" är en film som egentligen inte är min kopp te. Det är väldigt långsamt, det händer inte så mycket, den driver omkring halvt driftlöst. Men när slutet väl kommer så kunde jag inte hjälpa mig själv, detta är ett av de starkaste draman i år. Det var som något slog mig vid slutet efter allt det jag tittat på. Allting slöt samman full cirkel och det berörde något så otroligt mycket. Den kanske inte är på samma nivå som "Drive My Car" rent poetiskt. Men jag skulle säga den berörde nästan lika mycket.
Detta är verkligen ingenting för alla. Faktum är så var jag orolig de första 20 minuterna om jag ens skulle gilla detta. Men det kom an sig och jag kom in i den ganska snabbt. Trots att där inte händer så mycket. Där är en del långa tagningar, många tysta stunder. Men på något sätt för varje scen som gick, så byggdes karaktärerna upp. Storyn blommade ut mer och mer och till slut så berörde det verkligen.
Jag är dock glad filmen har en speltid på 94 minuter. Den försöker inte vara längre än vad den nödvändigtvis behöver vara. Men jag tror för festivalpersoner är detta en favorit, dock tror jag filmen kan vara lite för nischad för en bredare publik. Men om man är villig att ge det en chans, så gör det. För jag är vanligtvis inte heller den som gillar denna typen av filmer. Men detta gick hem.
Visas på Stockholms filmfestival 2022
