Synopsis
Franklin, en ung man med tungt sinne, bryter kontakten med sin frånvarande far och blockar honom på sociala medier. Ett beslut som får pappan att skapa ett fejkkonto, låtsas vara en snygg tjej och chatta med sin son. För otroligt för att vara sant? Nix."Ett par riktigt roliga scener i denna svarta komedi"
"I Love My Dad" är skriven och regisserad av James Morosini, som också spelar en av huvudrollerna i filmen. Han är en antisocial person bland folk i verkligheten, har tryckt undan sin far i sitt liv. Den är baserad på en sann historia som hände James Morosini själv när han var i 20 årsåldern.
Detta är en film som hur lätt som helst med lite omklippning hade kunnat bli en thriller eller något riktigt obehagligt. Men den största elogen jag ger James Morosini är att han verkligen lyckas hitta en bra balans att få fram de komiska bitarna i filmen. Det är inte en skrattfest för i bakhuvudet finns alltid infon, att detta hände i verkligheten och hur absurt och sjukt det är. Men det är en svart komedi och jag älskar svarta komedier. Där är verkligen stunder där jag skrattade.
Patton Oswalt är som klipp och skuren för papparollen. Det känns som när de skrev manuset de hade honom specifikt i rollen som pappan. Tycker också det är bra samspel mellan alla skådespelarna sinsemellan också.
Filmen är smått vag i sin förklaring till varför sonen valde att avbryta sin kontakt med sin pappa. Vi förstår att det är för att pappan ljuger väldigt ofta och vad jag kunde snappa upp så var han frånvarande. Men vi får aldrig någon förklaring på varför, vi blir bara berättade att han är det. För att bli mer känslosamt involverad kände jag att jag gärna ville veta mer, så de tyngre scenerna verkligen gjorde sitt jobb. För i nuläget tycker jag det är de svagaste bitarna i hela filmen. De är inte lika bra hanterade som de komiska bitarna.
Sen kan man också undra, varför en person accepterar en vänförfrågan på en person han inte känner. Under hela filmens gång är där också scener där pappan är i närheten när han skriver till "tjejen". Man behöver ha detta i åtanke för att filmen ska kunna bli av, men om det hände i verkligheten så undrar jag hur man inte märker de röda flaggorna längs vägen som är väldigt tydliga. Ursäkten jag kan ta är att huvudpersonen är självmordsbenägen, vilket då genast gör Patton Oswalt otroligt osympatisk.
Filmen är verkligen inte för alla. En del kommer ha svårt för hela scenariot och det blir inte bättre när man vet vad klimaxen kommer involvera för personer. Men där var genuint riktigt roliga stunder i denna och jag rekommenderar den verkligen till de som älskar svarta komedier, som vi inte får lika ofta av idag.
"I Love My Dad" visas på Stockholms filmfestival 2022