Stockholms filmfestival 2022: Boy from Heaven

"Boy from Heaven" är Sveriges Oscarsbidrag detta året och spontant känns det som det logiska valet. Inte för att jag personligen gillade den, men det är en typisk film som Sverige prisar och hyllar till skyarna. Då vi inte kunde skicka "Triangle of Sadness" (då den är engelskspråkig) som väldigt uppenbart hade varit förstahandsvalet så fick det bli reserven.

Anledningen till att jag inte gillade denna är för att den var så seg och tråkig i det stora hela. Grunden till filmen är intressant, men filmskaparen ger aldrig någon 100% förklaring till hur det egentligen ser ut. Jag förstod typ bara 50% av vad allting gick ut på, något med politiska och religiösa män bråkar mycket. Detta ska också ha varit anledningen till att filmen blev bannlyst i Egypten då det är ett känsligt ämne. Men allt det läste jag på innan, men själva filmen i sig ger lite fakta i början sen kastas man in i det mer eller mindre.

Berättandet är platt. Där är knappt någon spänning under filmens gång. Det känns som att man borde jobbat mer på att skapa en bättre tempo under filmens gång, förklara saker och ting bättre, introducera karaktärer bättre, ha ett mer intressant stilval i berättandet. Jag läste att någon skrev på nätet att det är som att man ser en studentfilm från filmskolan och tyvärr håller jag med.

Uppenbart är detta ett ämne som inte intresserar mig. Men filmer bygger på samma sak som dokumentärer. I det att en fantastisk dokumentär kan handla om precis vad som helst, det handlar om hur man gör dokumentären. Likadant med film, den kan handla om vad som helst. Även saker som är tråkiga och inte intresserar mig, så handlar alltid allting om utförande och paketering.

Jag hata inte filmen, men jag bara fann den otroligt seg, tråkig och allmänt ointressant. Om detta är ett stort seriöst dilemma och så pass allvarligt att den blir bannlyst i Egypten för dess ämne. Så känner jag, att jag borde känna något mer för filmen än vad jag faktiskt gjorde.