Synopsis
Thomas (Rolf Lassgård) och Marie (Livia Millhagen) ska skiljas och möts en sista dag för att tömma och sälja sommarhuset. Ingen av dem anar den andres egentliga avsikter. En ung kvinna dyker plötsligt upp, driven av svartsjuka och med en helt egen agenda. Det som skulle bli ett civiliserat avslut på ett långt äktenskap blir minut för minut till en omskakande helg som ställer allt i deras liv på ända."Nästan pinsamt hur kasst detta var"
"Kärleksbevis" är skriven och regisserad av Richard Hobert. Trots ett bekant namn i Sverige vad gäller regissörer, så känns allting så billigt producerat med denna. Det är så många scener där jag småflinade omedvetet mot filmen som inte alls är menat att tas på något skämtsamt sätt. Allting bara fallerar i mina ögon.
Till att börja med har vi en så invecklad kärlekshistoria där Livia Millhagen inte vågar säga för Rolf Lassgård att hon dejtar en annan kvinna. Vi får aldrig någon känsla om varför hon inte vågar berätta. Jag antar filmen ska måla upp Lassgård som denna hierarki mannen som kan bli våldsam när som. Men inte en enda gång i filmen indikerar den på att han faktiskt är en sådan person. Om inget annat är han mer omsorgsfull. Vilket hade kunnat vara ett spel från hans sida, vilket det kommer fram lite mot slutet. Men han gör fortfarande ingenting som är olagligt eller ondskefullt mot Livia Millhagen. Så att hela filmen baseras på denna lögnen fallerar helt och hållet.
På 90 minuter händer nästan ingenting. Detta är med största sannolikhet en covid producerad film, som gjordes under pandemin. Detta då vi rör oss på två inomhus ställen och några enstaka utomhusscener och minimalt med skådespelare. Det har kommit en rad av dessa filmerna på sistone och jag hatar nästan vartenda en av dem, för alla är billigt producerade och har ingenting att säga eller är av underhållningsvärde.
Filmen får hastigt liv i sig mot slutet när en jägare ska döda en massa vildsvin. Vad som blir extremt komiskt här, är när vildsvinen väl attackerar jägaren. Detta är något av det fulaste kameraarbetet jag sett i en svensk film och man kan inte säga vad som egentligen händer. Men det faktum att jägaren dör via det vi ser är patetiskt pinsamt.
Sen mot tredje akten dyker en röd fullmåne upp från ingenstans som gör Rolf Lassgård och Hedda Rehnberg jätte kåta på varandra (det är en del av Hedda Rehnbergs plan då hon är förbannad på Livia Millhagen). Men filmen målar upp det som att det bokstavligen är den röda fulla månen som gör det. Som att allt är övernaturligt nu av någon anledning.
Jag är lite förundrad att detta går upp på svenska biografer. Men sedan har vi kända skådespelare i den, samt en väletablerad regissör. Om de är stolta över filmen så får de mer än gärna vara det också. Men jag tyckte verkligen detta var pinsamt dåligt gjort från början till slut utan någon riktig mening med någonting.
